Aldrig tidigare har det sålts så många personbilar i Sverige. ”Vi har haft 36 månader i följd med ökande registreringar”, säger Bil Swedens vd Bertil Moldén till Dagens Industri. Han förklarar trenden med stark konjunktur, god arbetsmarknad, låga räntor och en växande marknad för privatleasing. Bertil avslöjar även att branschorganisationen tror på ”fortsatt mycket bra siffror” till följd av den starka konjunkturen.

Jag sitter i bilen och läser om bilförsäljarnas jubel (autopiloten kör). Hastighetsmätaren visar 12 km/h. Undrar om Essingeleden har plats för fler bilar…? Politikerna pratar om att bygga ut, fler ringleder, bredare vägar… Men verkligheten vittnar om en ny, helt annan väg. Modeordet i affärsvärlden är disruptiv förändring och du behöver bara identifiera en sak för att kunna förutspå vilka system, branscher, företag, ledare som har detta att se fram emot; ineffektivitet.

Bilar är ineffektiva. En bil används i genomsnitt en timme per dygn vilket betyder att den står parkerad och upptar plats mest hela tiden. Timmen då vi använder bilarna blir allt segare. Mexico City toppar listan över världens mest igenkorkade städer, där rullar bilarna sju procent långsammare varje år.

Bilar framförs av människor som inte kan köra. Drygt 1,2 miljoner människor dör varje år - en var 25e sekund - i trafikolyckor, som i 94 procent av fallen beror på den mänskliga faktorn. Eftersom människor kör behövs säkerhetssystem, vilka ytterligare försämrar effektiviteten: filer, hastighetsbegränsningar, trafikljus. Har du tänkt på hur ineffektivt det är att sitta i bilkö samtidigt som mötande körfält är tomt?

Bilarna motorer är överdimensionerade - nästan alla resor sker med flera tomma platser - och spyr ut giftig gas. Förorenad luft dödar ytterligare sju miljoner människor varje år och många storstäder tvingas dra i handbromsen. I Peking är luften så ohälsosam att stadens fem miljoner bilister allt oftare begränsas av varannan-dags-system. I Oslo infördes nyligen tillfälligt förbud mot dieselbilar. Långsamt, farligt och smutsigt - och dessutom finns en lösning! Vi behöver bara skifta fokus från bilar till transport.

Det globala transportbehovet borde få alla entreprenörer att dregla. I Europa och Nordamerika har vi 500-800 bilar per 1000 invånare. Motsvarande siffra i snabbväxande ekonomier vittnar om möjligheterna. Nigeria 31, Indien 18, Tanzania 7. Inte ens bilbranschen kan hålla tummarna för att 7,5 miljarder människor ska få råd att skaffa en ineffektiv bil som bromsar upp och smutsar ner. Lösningen bygger självklart på elektriska, självkörande bilar som med hjälp av digitalisering kan delas i ett effektivt transportmoln. Och det här är ingen framtidsvision som kanske kan bli verklighet om några decennier, det händer nu. För ett år sedan köpte jag elbil och jag kan inte tänka mig att någonsin återvända till fossilbil. Bilen är bättre på nästan alla punkter och har som sagt teknik för att köra utan min hjälp. Det är inte tekniken utan snarare våra juridiska begränsningar som gör att vi måste sitta i förarstolen och låtsas köra ett tag till. Men jag är övertygad, det är bara en tidsfråga innan någon politiker argumenterar för att skapa världens första förarfria stad. ”Här har vi fri fart, inga skyltar eller filer och parkering är absolut förbjuden. Innanför tullarna får bara maskiner köra.”

Den här krönikan handlar egentligen inte om bilar. I en tid där alla pratar om digitalisering och disruptiv förändring vill jag påminna om faran med framgång. Kodak är värdens mest kända exempel på fenomenet. Kodak gick i graven för att de var bäst i världen på att göra något som ingen längre behöver.

I sommar är det tio år sedan Iphone förändrade livet, inte bara för dem som jobbar med mobiltelefoni. Internet i fickan förändrade livet för oss alla. Då, sommaren 2007 jublade Nokia lika högt som bilbranschen gör idag - idag berättar vi historier om skärmlösa telefoner med färgglada skal som man bara kunde prata i och filmrullar som hade 36 exponeringar.

Om tio år berättar vi historier om dyra bilar med ratt och om att leta boendeparkering en söndagskväll. Den som har transport behöver inte bil. Och den som har framgång måste utmana sig själv, annars gör någon annan det.