– I regel går det väldigt fort i uppstarten av ett bolag eftersom det är mycket som ska göras på kort tid; ofta med ett begränsat nätverk av specialistkompetens. Det är därför Hidden Dreams strategi- och stödfunktioner är så värdefulla för de bolag vi startar. Som jurist banar jag väg för en tryggare bolagsresa med färre oväntade legala hinder på vägen, säger Sofia Tångelin, Chefsjurist på Hidden Dreams.
– Dessutom eftersträvar vi en skalbarhet i vår modell där Hidden Dreams-bolagen också kan dra nytta av varandras resor; alla bidrar till vårt gemensamma strukturkapital i syfte att optimera bolagsbygge. Jag hoppas att denna guide kan hjälpa någon annan entreprenör som precis också har startat ett bolag, eller planerar att göra det, framförallt eftersom det finns en tråkig price tag på onödiga misstag, fortsätter Sofia Tångelin.
Fem fallgropar för en startup – och hur du bäst undviker dem
1. Att strunta i skriftliga avtal
I en snabbfotad startupmiljö lägger du oftast majoriteten av din tid på att driva kundflödet och utveckla ditt erbjudande. Då är det lätt hänt att bli ivrig och landa i muntliga överenskommelser med samarbetspartners, pilotkunder, konsulter m.fl. ”Båda vill ju samma sak” och du vill bara komma igång snabbt. Men, det går inte att nog understryka vikten av att sätta ner gemensamma förväntansbilder i ett skriftligt avtal. Det behöver inte vara ett långt, komplicerat avtal som tar höjd för alla möjliga risker. Oftast räcker det med ett avtal som adresserar grundpelarna för ert samarbete. Muntliga avtal är förvisso precis lika giltiga, men i praktiken kommer bevisning kring dess innehåll bara att ge er huvudbry. Undvik det.
2. Inget skydd för immateriella rättigheter
Att förstå vilka typer av immateriella rättigheter som finns i ditt bolag och hur de skyddas är viktigt både för att undvika oavsiktliga intrång i annans rätt och för skydda dina egna tillgångar. Immateriella rättigheter hamnar inte alltid högst upp på priolistan när du driver en startup. Men, det kan vara en viktig punkt att slå vakt om, särskilt i techdrivna startups där det ofta finns en mjukvara som behöver skyddas.
Skyddet för mjukvara uppstår formlöst inom ramen för upphovsrätten. Som entreprenör vill du därför säkerställa att företaget äger all mjukvara som utvecklas inom ramen för verksamheten – och inte t.ex. den som programmerat mjukvaran. Detta ska uttryckligen regleras i utvecklarens avtal.
3. Du förstår inte aktieägaravtalet
Aktieägaravtalet är ett viktigt verktyg för att fastställa ägarnas gemensamma förväntningar och vilka rättigheter och skyldigheter ni har gentemot varandra. Det är inte helt ovanligt att det uppstår problem där avtalets villkor är otydliga eller inte anpassade efter den bolagsfas ni befinner er i. Beroende på vilken typ av investerare det är fråga om så kan det även successivt tillkomma krav på olika anpassningar av avtalets innehåll. En van investerare har sett mängder med aktieägaravtal. Detsamma gäller inte alltid för entreprenören.
Det är viktigt att du som entreprenör förstår villkoren i aktieägaravtalet och de intresseavvägningar som gjorts. Både för din egen skull, men också för att du sannolikt kommer pitcha bolaget för nya investerare, vilket ofta inbegriper att ta diskussionen med dem kring villkoren i det befintliga aktieägaravtalet. Här kan entreprenören göra bort sig rejält om denne inte är påläst – och i värsta fall gå miste om en investering.
Missa inte: 8 anledningar att skriva aktieägaravtal plus avtalsmall
4. Att inte dra nytta av investerarna
Att säkerställa tillgång till kapital är förstås helt avgörande i en startup. Med det sagt ska du ändå välja dina investerare med viss omsorg. Som entreprenör har du fina möjligheter, om investerarrelationen hanteras på ett bra sätt, att säkerställa run-way för din verksamhet. Kom också ihåg att du kan dra nytta av investerarnas egna kontaktnät. Investerare är ofta effektiva dörröppnare och de vinner också på om bolaget hittar vägar till potentiella kunder, branschkunniga styrelseledamöter, andra investerare mm. En del kan även hjälpa till att synliggöra bolaget i sina egna kanaler. Var således inte rädd för att kontakta dina ägare i andra frågor än just pengafrågan. Bolag med investerare som kan och vill bidra till verksamheten har helt klart bättre förutsättningar att lyckas. Alltför många startups tar in kapital utan att ägna en tanke åt vilka investerare som är rätt för just dem.
5. Ni saknar ett bra incitamentsprogram*
Incitamentsprogram är ett effektivt sätt för startup-bolag att, genom erbjudande om delägarskap, öka teamets engagemang och motivation i syfte att möjliggöra ökad lönsamhet och tillväxt. För att lyckas måste det dock utformas utifrån en tydlig strategi och kommuniceras på ett lättillgängligt sätt. Genom ditt incitamentsprogram vill du visa förtroende, skapa lojalitet och premiera vissa beteenden. Delägarskap är ett kraftfullt, men också långsiktigt instrument.
Ofta vill du därför bygga in den långsiktigheten i ditt program och alltså ha rätt att säkerställa att delägarskapet träffar dem som faktiskt jobbar i verksamheten. Olika typer av optionsprogram hör till de vanligaste formerna av incitament. För startups i tidiga skeden är det inte heller ovanligt med direktinvesteringar med olika typer av sk. vestingstrukturer. Om du som entreprenör väljer att vara generös med delägarskap (läs: kan acceptera viss utspädning) och tillser att dina medarbetare har ”skin in the game”, så får du många gånger medarbetare som har samma rationella ägarincitament som du och därför blir angelägna om att koordinerat springa åt samma håll.
*incitamentsprogram - struktur som motiverar anställda genom att företagets framgång leder till deras framgång ex. genom delägarskap.
Hidden Dreams startades 2019 som ett akademiskt och entreprenöriellt affärsutvecklingsexperiment. Idag är det en unik venture capital-organisation som specialiserar sig på att lösa tidskrävande och ofta osäkra manuella arbetsprocesser inom organisationer med hjälp av digitala lösningar. Hidden Dreams eftersöker därför människor som har direkt erfarenhet av dessa problem som ofta förblir dolda för de utanför organisationen, branschen eller industrin.
