Efter gymnasiet funderade Albin Ljung, som kommer från Vetlanda, på att antingen göra lumpen eller plugga vidare. Det fanns flera alternativ; teknisk fysik, maskin och industriell ekonomi. Den sistnämnda är en blandning av det mesta, menar Albin. Du får en teknisk grundutbildning men så läggs det på det ekonomiska perspektivet. Albin var lockad att få en blandning av allt.
Linköping eller Stockholm?
Linköping lockade mer än Stockholm för Albin, som inte var någon storstadsmänniska.
Han hade även hört tt studentlivet är bra i Linköping. Det kan bero på att nästan alla studenter är inflyttade och söker nya vänner, menar Albin.
Tony Nylander, som kommer från Källmo, gick en linje på gymnasiet som hette teknik och företagande. Han har varit tekniskt intresserad sedan liten så för Tony var det självklart att läsa teknik. Han hade även intresse för företagande och företagsekonomi. I början var Tony intresserad av maskin och flyg, men kände att han inte ville låsa sig vid just det.
Tony frågade då sin mentor på gymnasieskolan om råd. Han var tidigare Saabingenjör och hade läst industriell ekonomi i Linköping och rekommenderade den utbildningen. Han hade liksom Albin hört mycket gott om Linköpings Universitet och utbildningen Industriell ekonomi.
Mycket matematik
De första åren är det mattekurs efter mattekurs, säger Albin. De smyger in någon grundläggande kurs i företagsekonomi och programmering. Men det är matte som är fokuset i början, berättar Albin.
De som tror att man kommer undan matematik genom att välja Industriell Ekonomi skall inte ha några större förhoppningar om det, menar både Tony och Albin. Matten är gemensamt för alla civilingenjörsutbildningar.
Tony tycker att all matematik har bidragit till logiskt tänkande och förmågan att strukturera problem på ett bra sätt.
Utbildningens tre första år leder fram till en kandidatexamen där man väljer en teknisk profil (bioteknik, datateknik, maskinteknik, energiteknik eller systemteknik). De två sista väljer man ekonomisk profil och väljer mellan Ekonomiska informationssystem, Finans, Industriell marknadsföring, Kvalitets- och verksamhetsutveckling, Logistik, Projekt, innovation och entreprenörskap, Produktionsledning, Strategi och styrning.
Man läser cirka tio kurser per läsår och vanligen tre kurser parallellt. Utbildningen har varit rätt så krävande tycker både Tony och Albin. Lägstanivån är hög, menar Tony. Alla upplever det som stressigt i början på grund av all matte. En del hänger inte med och kan få ett par kurser efter sig.
Tuffare än gymnasiet
Albin tyckte att han pluggade ganska mycket på gymnasiet och var rätt ambitiös. Men när han kom till Linköpings Universitet ändrades den uppfattningen. Han insåg då att han var tvungen att lägga ner mycket mer tid på att plugga. Det är krav på att göra allt själv. En stor skillnad från gymnasiet. Bara man tar sig igenom de två första året kan man "andas ut lite", säger Albin.
Albin är klar med utbildningen och har även fått ett jobb i Stockholm. Det har varit mycket uppmärksamhet från företagen under slutet på utbildningen. En del fick jobb redan under hösten sista året, innan de ens hade påbörjat sitt examensarbete.
Det är vi (Magnus Johansson och Tomas Tränkner) som gör podcasten Entreprenörsdriv.
Här är samtliga poddar från Entreprenörsdriv:
