Termen bluffsyndromet, eller Imposter Syndrome på engelska myntades av amerikanska forskare på 1970-talet och syftar till att förklara en psykologisk svårighet gällande att internalisera prestationer och förmågor till sitt ”Jag”; det vill säga att koppla det man åstadkommit till den man är.
Många drabbas av bluffsyndrom
Bluffsyndromet drabbar framförallt högpresterande och kan därför ses hos många framgångsrika personer – chefer och elitidrottare såväl som skådespelare och amerikanska presidenter. Enligt ett flertal studier känner över hälften av alla människor, och hela tre av fem framgångsrika, en underliggande rädsla för att avslöjas som en bluff. Detta oberoende kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund. Förutom en känsla av att du fejkar din kompetens inom olika områden och att du egentligen inte passar in i arbetsgruppen så känner du dig kanske speciellt osäker i situationer då du ska bli bedömd?
Tur, inte skicklighet
Människor som lider av bluffsyndromet tenderar nämligen att avfärda sina framgångar som ett resultat av tur snarare än skicklighet, och upplever på grund av detta också stark rädsla för att misslyckas med kommande uppdrag. Att du har haft turen med dig en gång – eller till och med hundra gånger – innebär ju inte att du kommer att ha det även nästa gång. Och därför kan du heller aldrig känna dig riktigt säker i en framtida bedömningssituation.
Vad är orsaken till bluffsyndrom?
Så varför känner många av oss så här? Är det någonting fel på oss? Och hur kommer det sig att självaste Albert Einstein, intellektet personifierad, är en av alla de som tvivlat på sin förmåga?
En enkel orsak till syndromet tycks omöjlig att sätta fingret på, men vi kan däremot spåra ett antal gemensamma nämnare. Människor som lider av bluffsyndromet är i regel personer med hög intelligens och stora krav på sin egen prestation. Dessa lägger ofta ett stort värde i andras bild av dem själva, samtidigt som de låter sig präglas av sin egen självbild. Ett ytterligare samband tycks vara att dessa människor är av introvert personlighetstyp snarare än extrovert. Och om vi sedan kombinerar detta med vår underliggande svenska jantelag så är bluffsyndromet kanske inte längre den gåta det en gång varit.
Läs även: 7 saker mentalt starka personer gör
En lösning på problemet med bluffsyndrom
Vad gör då detta med oss? Det är ju sannerligen tröttsamt att gå runt med en ständig rädsla för att bli upptäckt, och att aldrig riktigt våga erkänna lyckade prestationer som ett resultat av den egna förmågan. Bluffsyndromet kan skapa känslor av otillräcklighet, oro och stress, och dessutom bidra till att du aldrig riktigt når upp till din fulla potential.
Men, oroa dig inte! Det finns saker du kan jobba på för att minska bluffsyndromets inflytande över ditt liv:
1. Acceptans
Acceptera att det är så här du känner men låt det inte styra dina livsval och målsättningar. Att du känner dig som en bluff innebär inte att du är det. Skilj på känslor och fakta.
2. Erkännande
Att leva ett helt liv utan att någonsin sätta sig ner och reflektera över sina åstadkommanden är rent och skärt slöseri på energi. Det är du som har tagit dig dit du är, ingen annan. Jobba på att ta in dina framgångar; skriv upp dem, upprepa dem ofta för dig själv, och tillåt dig att vara nöjd.
3. Lyhördhet
Sluta ignorera och minimera dina åstadkommanden. Att ständigt avfärda beröm gör dig inte starkare. Lyssna på hur andra ser på dig, och ta åt dig av den feedback du får. Du förtjänar det.
4. Ödmjukhet
Ingen är ofelbar och även om du inte tror det så är alla mer eller mindre vilsna. Att leta sig fram på sin väg genom livet är inte fel, ”Fake it till you make it” är en välbeprövad framgångsstrategi.
