Demokrati, civilsamhälle och välfärd är tre begrepp med en traditionellt stark förankring i Sverige. I alla tider har människors egna initiativ och personliga engagemang på olika sätt bidragit till samhällsutvecklingen.

Med klimatförändringarna och de globala utmaningar mänskligheten nu står inför växer kraften hos enskilda personer och ideella organisationer sig allt starkare. Allt fler gör sina röster hörda och det påverkar även företagandet på olika sätt. Här några exempel.

Vem är hållbarhetsmäktigast?

Dagarna före jul 2023 släppte tidningen Aktuell Hållbarhet namnen på 400 personer som har nominerats till ”Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste”. Alla har valts utifrån den reella möjlighet de och deras organisationer har att kunna göra verklig skillnad i omställningen.

På listan finns såväl politiker som företagsledare för stora välkända bolag men även en mängd ideella organisationer samt enskilda aktivister. Det visar på ett maktskifte där mindre böjar ta större plats. Här är tre nominerade organisationer som på ett inspirerande sätt arbetar för hållbar miljö och ett mänskligare samhälle.

Reach for change

Idéburen organisation som arbetar för en framtida värld utan fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar. Genom att investera i lokalt socialt entreprenörskap hjälper man barn och unga att nå sin fulla potential.

Rebellmammorna

En självständig arbetsgrupp inom organisationen Extinction Rebellion som organiserar mammor, föräldrar och andra. Tillsammans vill man visa barnen att det finns en vuxenvärld som vägrar att ge upp kampen för ett hållbart samhälle.

Plockhugget

En ekonomisk förening startad av människor med djupa kunskaper om hur man sköter skog utan kalhyggen. Man erbjuder allt från rådgivning och kurser inom hyggesfritt skogsbruk till tjänster som plockhuggning.

Skyldighet att rapportera hållbarhet

De nya riktlinjerna från EU för hållbarhetsrapportering gäller sedan årsskiftet. Det är börsnoterade företag med mer än 500 anställda som nu måste använda CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) för sin hållbarhetsredovisning av miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). De närmaste åren inkluderas även små och medelstora börsnoterade bolag i reglerna.

Böter för Greenwashing

Nästan hälften av alla miljöpåståenden i marknadsföring är för vaga, klart överdrivna eller rent av vilseledande. Problemet Greenwashing har lett till bristande förtroende för företagens hållbarhetskommunikation.

Under 2023 lade EU-kommissionen fram ett nytt lagförslag med högre krav på att företag beräknar och bevisar sina miljöpåståenden. Straffet kan bli böter på upp till 4% av årsomsättningen. Det nya EU-direktivet Green Claims förväntas träda i kraft under 2024.

Vad betyder det här för småföretagare 2024?

Det blir allt svårare även för de allra minsta företagen att komma ifrån sitt klimat- och samhällsansvar samt hur man sköter sin hållbarhetskommunikation. Som småföretagare ska man inte utgå ifrån att nya lagar och direktiv bara gäller större företag eller tro att man därför kan sitta still i båten.

Småföretagare som ingår i ett större företags värdekedja riskerar att ryka som leverantör och samarbetspartner om man själv inte kan redovisa för sitt hållbarhetsarbete. Riktar man sig till konsumenter har man troligen redan märkt hur deras krav, önskemål och behov har förändrats. Kan man inte uppfylla dem lär man förlora kunder.

Det här gäller inte bara miljön utan även samhället. Utöver kunderna kommer även medarbetare och civilsamhället in här. För inget påverkar verksamheten mer än de människor som står företaget närmast. Därför är social hållbarhet något alla måste få att bli en naturlig del av företagandet.