Med 1,3 miljoner i utanförskap och ändå kan inte kändiskrögaren Tareq Taylor hitta personal. "För en vecka sedan så kunde vi anställa tre personer på stående fot. Vi letar hela tiden efter nya personer att anställa", säger han i en intervju med TN.
Veckan innan dess kunde vi läsa på TN att 700 000 svenskar har fastnat i permanent utanförskap. Samtidigt vittnar företagare om att arbetslösa tackar nej till jobb. ”Det är för liten skillnad mellan lön och bidrag”, säger Tina Wahlroth, på för branschorganisationen Kontakta till TN.
Och häromdagen:
– "Vi letar hela tiden efter nya medarbetare men ständigt får jag höra att ’det lönar sig inte’. Vad ska jag göra?", säger Anestis Chartalidis som driver företaget Miljöpalatset till TN.
Brist på utbildning är heller inte en avgörande faktor. Många av jobben kräver ingen eller endast en kort utbildning som inte sällan arbetsgivaren står för. Det svenska språket är dock en grundförutsättning på många arbetsplatser.
Industriföretaget Ray Metallfabrik i Ljungsarp behöver bland annat svetsare och ser ett behov av satsningar på yrkesutbildningar.
– Vi har ganska många arbetsuppgifter som inte kräver någon speciell utbildning mer än svenska språket. Det är jätteviktigt att kunna det, det är vårt arbetsspråk på arbetsplatsen, berättar Johan Angerd, vd för Ray Metallfabrik, för TN.
Han fortsätter:
– Det är den enda utbildningen som de behöver, brukar jag säga. De ska kunna det svenska språket, sedan kan jag sysselsätta dem.
Många lever på andras arbete
Almega som är arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag kom nyligen ut med rapporten "Att arbeta eller inte arbeta". Den visar att runt var åttonde person mellan 20 och 62 år försörjs helt eller delvis av sociala ersättningar, trots att hälften av dem är friska och arbetsföra.
Tjänsteföretagen har svårt att hitta medarbetare men ändå finns det enligt rapporten drygt 350 000 friska och arbetsföra personer i Sverige som inte arbetar.
inga ekonomiska drivkrafter alls att ta ett arbete
– Det är en ekvation som inte går ihop, särskilt inte eftersom det är svårt att rekrytera även till jobb som endast kräver gymnasial kunskap eller en kortare introduktionskurs, säger Johannes Nathell, näringspolitisk expert på Almega.
I rapporten jämför man hushåll där de vuxna arbetar heltid med ingångslön som vårdbiträde med hushåll där en eller båda vuxna i stället försörjs helt av bidrag. Resultatet visar att för en familj med två barn finns det inga ekonomiska drivkrafter alls att ta ett arbete.
– Det lönar sig helt enkelt inte att gå från bidrag till arbete. Har man ett eller flera barn så lönar det sig lite eller inte alls att ta ett jobb, förklarar Johannes Nathell.
Det är inte heller hållbart att hårt arbetande människor försörjer soffliggare.
Utanförskapet i Sverige är stort samtidigt som ett jobb är en bra väg in i samhället. Det underlättar integrationen och individen känner sig behövd. Men det kräver också att individen vill bli en del av samhället. Det kräver att incitamenten för att bli en del av samhället väger tyngre.
Det är heller inte hållbart att hårt arbetande människor försörjer soffliggare.
Det är nämligen orimligt att människor i Sverige, år efter år, kan försörja sig på de bidrag som var tänkta som övergångslösningar i nödsituationer.
I tidningen Affärsvärlden skriver Alice Teodorescu: "Varför ska arbetsföra leva på bidrag?"
"En fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder behöver försörjas av andra. [...] Den svenska välfärdskonstruktionen, liksom det välstånd som generationer av svenskar tagit för givet, är helt avhängig ett högt arbetsmarknadsdeltagande för att inte implodera."
Hon föreslår kraftigt sänkta skatter för de med lägst inkomst men även en modell där samtliga inkomster under de första åren skulle vara skattefria för att öka incitamenten till arbete.
Det är nämligen orimligt att människor i Sverige, år efter år, kan försörja sig på de bidrag som var tänkta som övergångslösningar i nödsituationer, anser Alice Teodorescu.
Rimligare vore att knyta bidragen till ett aktivitetskrav.
Hon fortsätter: ”Rimligare vore att knyta bidragen till ett aktivitetskrav. Det skulle i praktiken innebära ett krav på att bidragstagaren för att kunna erhålla ersättning från det allmänna också ska stå till samhällets tjänst och vara sysselsatt i praktik eller beredskapsjobb av något slag. Ett slags samhällstjänst som skulle gynna såväl individen som samhället.”
Tusentals viktiga arbeten skulle kunna organiseras och utföras lokalt runt om i landet.
För visst finns det uppgifter att utföra.
Både företag och det offentliga behöver hjälp med enklare sysslor som måste utföras. Snöskottning, parkskötsel, reparationer, underhåll. Tusentals samhällsnyttiga arbeten skulle kunna organiseras och utföras lokalt runt om i landet.
Att jobba borde vara självklart
Att jobba och försörja sig borde vara en självklarhet för alla som kan. Att leva på andra är inte heller en del av den svenska kulturen som byggt landet så framgångsrikt. Det är generationer av hårt arbete som har skapat detta och inget vi kan ta för givet.
Och om fler jobbar kan vi ta hand om de som verkligen behöver hjälp.
Fler i arbete är nämligen den enda vägen framåt.
Du kan själv räkna ut var det slutar annars.
5 reformförslag för att få fler i arbete
Almega lyfter i sin rapport fem förslag för att få fler att gå från bidrag till egen försörjning genom arbete.
Här är en sammanfattning av deras förslag:
Förstärk nystartsjobben
”Det är dyrt att anställa i Sverige. Att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden innebär därför en betydande risk för arbetsgivaren. Nystartsjobben är en skattereduktion på minst två gånger arbetsgivaravgiften för att anställa långtidsarbetslösa och nyanlända i ett till två år. Almega vill att den tillfälliga förstärkningen av skatte reduktionen ska bli permanent och att taket för skattereduktionen höjs från 20 000 kronor i månaden till 25 000 kronor.”
Bygg ut jobbskatteavdraget
”Skatterna på arbete i Sverige har minskat en del efter reformer i början av 2000-talet men är alltjämt internationellt sett höga. Det är allvarligt eftersom många invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som bidragssystemen minskar drivkrafterna till arbete. För stora grupper lönar det sig inte att arbeta.”
Fortsätt reformera Arbetsförmedlingen
”Reformeringen av Arbetsförmedlingen innebär att fristående jobbförmedlare i huvudsak tagit över uppdraget att rusta och matcha de arbetslösa till jobb eller utbildning. Det är viktigt att reformen fortsätter så att alla arbetslösa som Arbetsförmedlingen bedömer behöver stöd för att hitta arbete eller utbildning får välja en matchningsleverantör eller delta i någon annan lämplig insats för att komma närmare ett arbete.”
Skärp kraven på aktivitet i bidragssystemen
”För att stärka incitamenten att göra sig anställningsbar bör det finnas krav på motprestation för att få ekonomiskt bistånd. Det kan vara deltagande i någon form av utbildning eller en praktik. Aktiviteten är till för att människor ska känna att de är del i ett sammanhang och minskar risken för den isolering som långvarig arbetslöshet kan medföra. Ett aktivitetskrav gör det också betydligt svårare att ta emot ekonomiskt bistånd och samtidigt arbeta svart. Forskning ger stöd för att högre aktivitetskrav bidrar till ökad sysselsättning och att färre får bidraget framför allt bland unga.”
Öka skillnaden mellan bidrag och arbete
”Att bidragssystemet idag gör det möjligt för hushåll att via bidrag och ersättningar få en disponibel inkomst som motsvarar en heltidsinkomst från arbete är oroväckande. Det behövs en omfattande översyn av bidragssystemet i syfte att stärka incitamenten att gå från bidrag till arbete. En väg till detta mål kan vara att begränsa det sammanlagda belopp som ett hushåll kan få från ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag och barnbidrag. Ett annat alternativ är att reducera eller avskaffa flerbarnstillägget i barnbidraget.”
Hela rapporten hittar du här.
