I deras pressmeddelande lyfter de fram viktiga punkter om varför skatt på rörelsekapital är problematisk:
Diskriminering av norska ägare: Förmögenhetsskatten drabbar norska entreprenörer och investerare oproportionerligt mycket eftersom den inte gäller för utländska ägare eller statligt ägda företag, vilket leder till konkurrensnackdelar för lokala företag.
Likviditetsproblem: Många norska företagare saknar likvida tillgångar för att betala förmögenhetsskatten, vilket tvingar dem att ta ut utdelningar från sina företag som annars skulle ha kunnat återinvesteras för tillväxt.
Påverkan på företagsvärdering: Skatten tas ut på tillgångarnas bokförda värde oavsett företagets lönsamhet, vilket gör den särskilt betungande under ekonomiska svårigheter.
Kapitalflykt: Förmögenhetsskatten har lett till en utflyttning av förmögna företagare från Norge, vilket påverkar den lokala ekonomin och det entreprenöriella ekosystemet negativt.
Rättslig grund för stämningen: Stämningen baseras på påståenden om att förmögenhetsskatten utgör en grundlagsstridig konfiskation av egendom enligt den norska grundlagen och bryter mot europeiska mänskliga rättighetslagar.
Brist på konsekvensanalys: Advokaterna hävdar att regeringen inte genomförde tillräckliga konsekvensanalyser innan de höjde förmögenhetsskatten, vilket krävs enligt både norsk och europeisk lag.
Stämningen lyfter fram de potentiella negativa effekterna av förmögenhetsskatten på den norska ekonomin och betonar behovet av en rättslig prövning av dess konsekvenser. Målet syftar till att ta upp frågor om rättvisa för norska företagare och kan leda till betydande förändringar i skattepolitiken om det lyckas.
Förmögenhetsskatt utlöste kapitalflykt
Å andra sidan har höjningar av förmögenhets- och utdelningsskatten av Norges regering lett till att dussintals av landets rika har lämnat landet. Norges Arbeiderparti, efter att ha vunnit valet 2021, höjde förmögenhetsskatten till 1,1 procent trots varningar om att det skulle "utlösa kapitalflykt och hota jobbskapande", vilket är precis vad som skedde. Mer än 30 norska miljardärer och multimiljonärer lämnade Norge bara under 2022, enligt forskning från tidningen Dagens Næringsliv. Detta var fler än det totala antalet superrika som lämnade landet under de föregående 13 åren. Åttiofem rika norrmän med en sammanlagd nettoförmögenhet på cirka 46 miljarder kronor lämnade landet under åren 2022-2023.
Frankrikes förmögenhetsskatt, som infördes 1982, resulterade i en utflyttning av 42 000 miljonärer mellan 2000 och 2012. Skatten avskaffades 2017. "Indien införde en årlig förmögenhetsskatt 1957 och avskaffade den 2015. Indiens finansminister Arun Jaitely beskrev skälen för att avskaffa skatten som: "Den praktiska erfarenheten har varit att det är en högkostnadsskatt med låg avkastning."
I Sverige infördes förmögenhetsskatten 1911 och avskaffades 2007. Enligt forskning om den svenska förmögenhetsskattens uppgång och fall kunde "personer utan straff undvika skatten genom att vidta lämpliga åtgärder", inklusive att ta på sig överdriven skuld för att köpa undantagna tillgångar. Den svenska förmögenhetsskatten ledde också till stora kapitalutflöden och utflyttning av kända affärsmän, som Ikeas grundare Ingvar Kamprad. Utflödet var en av anledningarna till att förmögenhetsskatten avskaffades 2007.
År 1990 hade tolv länder i Europa en förmögenhetsskatt. Idag finns det bara tre: Norge, Spanien och Schweiz. Olika artiklar pekar på rapporter från OECD om förmögenhetsskatten. Den var dyr att administrera, svår för personer med många tillgångar men lite kontanter, den snedvred sparande- och investeringsbeslut, den genererade inte mycket intäkter och den drev kapital ur landet.
Alla förlorade.
