– Ansökningsprocessen var så komplicerad att det snarare blev spiken i kistan för många småföretag som redan hade det tufft ekonomiskt innan pandemin, förklarar Grek.
Större företag klarade sig bättre. Enligt studien hade mellanstora företag (50–249 anställda) som fick stöd en minskad konkursrisk med 7 procent, medan mikroföretag såg en ökad risk på cirka 2 procent.
Grek menar att stödet gynnade de företag som hade resurser att hantera de komplexa ansökningarna, medan mindre företag föll mellan stolarna. Hon föreslår ett enklare och mer automatiserat system för krisstöd, där processen liknar ersättningen för sjuklönekostnader, som skedde automatiskt under pandemin.
– Ett sådant system hade varit rättvist för alla företag, särskilt de mindre, säger hon.
Grek betonar också vikten av att politiska insatser bygger på korrekt data för att utvärdera stödets effekt på olika typer av företag.
Åsa Grek disputerar 27 september vid Högskolan i Dalarna med avhandlingen Firm Policies and Critical Data Sources. I avhandlingen undersöks olika fall av företagspolicy och kritiska datakällor i fem artiklar. I två av dem redovisas forskningen om det statliga krisstödet för företag under Covid-19-pandemin. Källa Esbri.