Efter att skatten avskaffades, ökade inkomsterna för dem som tidigare betalat värnskatt så pass mycket att deras övriga skatteinbetalningar inte bara täckte bortfallet utan översteg det dubbelt. Detta visar att slopandet av värnskatten har varit en stor vinst för det offentliga och ännu större för samhället i stort. Det skriver Erik Bengtzboe, chefekonom på Skattebetalarna.

Höga skatter minskar skatteintäkterna

Den negativa effekten av höga skatter på arbete är välkänd. Organisationen Skattebetalarna har länge påpekat att de svenska skatterna på höga inkomster är så pass höga att de faktiskt minskar skatteintäkterna. Detta utgör ett stort problem för finansieringen av gemensamma angelägenheter eftersom resurserna att dela på blir mindre. På längre sikt påverkar detta även vårt framtida välstånd negativt, skriver Erik.

Och då har vi inte nämnt människors förlorade resurser som skulle kunna gå till att utbilda sig, investera, starta och utveckla företag och förädla idéer. Vid lite närmare eftertanke så förstår man att höga skatter på sikt leder till förfall - det är oundvikligt.

Erik Bengtzboe skriver:

Ett första steg vore att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget redan vid årsskiftet. Ett välbehövligt nästa steg vore att åtminstone halvera den statliga inkomstskatten, gärna redan nu vid årsskiftet också. Det skulle göra det mer lönsamt att arbeta och ge Sverige en tillväxtskjuts. Givet hur skadligt höga skatterna är skulle det kunna ske utan att mindre pengar finns till vård, skola och omsorg ens på kort sikt.

Lafferkurvan

Bild av dnm - Eget arbete, CC BY-SA 3.0.

Om stat och kommun tar 100% av det du tjänar är motivationen till att arbeta låg. Är skatten 0% är motivationen hög. Det är logiskt - alla förstår. Däremellan (0-100%) någonstans finns en brytpunkt där skatten blir så hög så att fler väljer att inte jobba, vilket leder till att skatteintäkterna minskar, trots att procentsatsen ökar. Det är Lafferkurvan, densamma som dåvarande finansminister Magdalena Andersson kopplade till högerextremism.