Men det är inte bara Sverige som presterar sämre. OECD-genomsnittet sjönk med nästan 15 poäng i matematik och cirka 10 poäng i läsning jämfört med den senaste undersökningen 2018. Dock ligger resultatet i naturvetenskap kvar på en stabil nivå.
Rapporten visar att under de två decennier som PISA-undersökningen genomförts har resultatet aldrig försämrats så mycket som det gjort mellan de två senaste mätningarna.
Skolverkets generaldirektör skyller på pandemin och nedstängningar.
– PISA-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Sänkningarna av resultatet motsvarar ungefär ett halvt års lärande i läsförståelse och tre fjärdedelar av ett läsår i matematik, men Sverige ligger fortfarande över medel i alla tre ämnen.
– Det svenska resultatfallet i PISA 2012 väckte stor uppmärksamhet. Att resultatet i PISA 2022 är tillbaka på samma låga nivå är inte bra. En viktig skillnad är dock att i PISA 2022 försämras även majoriteten av de andra ländernas resultat. En annan skillnad är att 2022 ligger de svenska resultaten över OECD-genomsnittet, så var det inte 2012, fortsätter Peter Fredriksson.
Invandringspolitiken en bidragande orsak till de negativa PISA-resultaten.
– Samtliga internationella studier visar att vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. Det här är en utveckling som oroar, och kan inte enbart förklaras med pandemieffekter. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet, menar Peter Fredriksson.
Om PISA
PISA står för Programme for International Student Assessment. Det är en internationell studie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.
Skolverket ansvarar för studien i Sverige. Totalt deltog 81 länder eller regioner, däribland 37 av 38 OECD-länder, i PISA 2022. Totalt 690 000 15-åringar deltog i PISA 2018. I Sverige deltog drygt 6 000 elever från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor. Eleverna genomförde ett datorbaserat prov och besvarade en elevenkät. Skolornas rektorer svarade också på en skolenkät.
Exkluderingsgraden för Sverige är 7,4 procent och den genomsnittliga exkluderingsgraden i OECD var 4,4 procent. Svarsfrekvensen för PISA 2022 var 85,1 procent och genomsnittet för OECD var 86,5 procent. För att säkerställa ett så högt elevdeltagande som möjligt i PISA 2022 har Skolverket vidtagit extra åtgärder. PISA 2018 hade Sverige med sina 11,1 procent exkluderingsgrad den största andelen exkluderingar av alla länder i hela PISA-studien. Genomsnittet för OECD-länderna låg då på 4,0 procent.
Källa: Skolverket
