Skatteuppskov en avgörande faktor

Karl Stjerna, VD för Syna, pekar på flera faktorer bakom det dystra resultatet.  

– Den enskilt viktigaste, som fått många företag på fall, är att det under hösten blev dags för alla de företag som beviljats uppskov med betalning av skatter och sociala avgifter under pandemiåren att nu börja betala in dessa till staten. Många av dessa företag skulle gått i konkurs långt tidigare eftersom de redan hade haft betydande ekonomiska problem, säger han.

Utöver skatteuppskovet har höga räntekostnader och en seglivad lågkonjunktur spelat in.

– Visserligen har räntorna gått ner under året, men för många företag har det inte varit tillräckligt. Det tuffa konjunkturläget i flera länder, bland annat Tyskland, har också haft en negativ påverkan. Ytterligare en förklaring är att den inhemska köpkraften urholkats som en följd av de senaste årens höga inflation, som inte kompenserats av höjda löner i samma utsträckning, tillägger Stjerna.

Regionala skillnader och utsatta branscher

De hårdast drabbade branscherna under året har varit byggsektorn, transportnäringen, handeln med sällanköpsvaror, bilförsäljning och restaurangbranschen. Dessutom har många konsulter sett sina uppdrag minska.

Geografiskt sett var Stockholms län värst drabbat med en ökning på 36 procent, följt av Jämtlands län där konkurserna steg med hela 54 procent. Samtidigt var två län, Örebro och Halland, positiva undantag där konkurserna faktiskt minskade med 4 respektive 3 procent.

Försiktig optimism inför 2025

Trots den dystra statistiken ser Karl Stjerna ett visst hopp för framtiden.

– Trots att 2024 sammantaget blev ett mycket dystert år beträffande antalet konkurser i landet vill jag ändå tro att vi har nått toppen och att utvecklingen framöver kommer att se mer gynnsam ut, avslutar han.

Med ett fortsatt oroligt världsläge, hög inflation och protektionistiska tendenser på flera håll är det dock tydligt att många utmaningar kvarstår för svenska företag under 2025.