– Jag är inte förvånad. Jag tror att det kan bli värre än så här, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Orsakerna till den negativa utvecklingen anses bero på en rad saker. Dels svenska hushållens pessimism på grund av hög belåningsgrad vilket gör att konsumtionen minskar. Sverige har också högre inflationen än många andra länder bland annat på grund av en svagare växelkurs.

– Det som händer nu är att, visst, det är få hushåll som går i konkurs och de flesta överlever ju, men de måste dra ner sin konsumtion väldigt mycket för att räntorna på de höga lånen stiger så, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet till SVT.

Företagen är också väldigt pessimistiska. Så här långt i februari har 13 000 personer varslats om uppsägning vilket kan jämföras med 30 000 under hela 2022. Elkostnader som skenar ovanpå pandemin och redan höga bränslekostnader.

Sven-Olov Daunfeldt menar också att avsaknaden av stora reformer har satt Sverige i detta tuffa läge. Han efterlyser reformer som gynnar produktivitetsutvecklingen och menar att höjningen av räntan är helt fel väg att gå.

– I ett sånt här läge när vi är en dålig situation så är det viktigt att ha en penning- och finanspolitik som kan dämpa nedgången. Men nu har vi en penningpolitik där man höjer räntorna trots att vi antagligen går in i en kraftig lågkonjunktur med fallande inflation. Vi har en finanspolitik där det inte har gjorts några större reformer och där man inte hjälper hushåll och företag. Det skapar ingen framtidstro, säger han till TN.

Kompetensbrist är med en faktor. Detta försvåras av att arbetskraftsinvandringen hindras då handläggningstiderna hos Migrationsverket är alldeles för långa.

Utanförskapsproblemet på arbetsmarknaden påverkar med negativt. Arbetslösheten i Sverige är bland den högsta i EU. 

I prognosen för 2024 växer Sveriges ekonomi igen med 1,2 procent, men trots det tros Sverige även 2024 ha lägst tillväxt i hela EU.

Det land som spås ha högst tillväxt under 2023 är Irland, vars bruttonationalprodukt kan växa med 4,9 procent.

TILLVÄXT I EU 2023

Prognos från EU-kommissionen om tillväxten under 2023:

Irland: 4,9 procent

Malta: 3,1

Rumänien: 2,5

Luxemburg: 1,7

Cypern: 1,6

Slovakien: 1,5

Spanien: 1,4

Bulgarien: 1,4

Grekland: 1,2

Kroatien: 1,2

Portugal: 1,0

Slovenien: 1,0

Nederländerna: 0,9

Italien: 0,8

Belgien: 0,8

Frankrike: 0,6

Ungern: 0,6

Österrike: 0,5

Polen: 0,4

Litauen: 0,3

Tyskland: 0,2

Finland: 0,2

Danmark: 0,1

Tjeckien: 0,1

Lettland: 0,1

Estland: 0,1

Sverige: -0,8

Eurozonen: 0,9

Hela EU: 0,8

Källa: EU-kommissionen

(TT)