– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb, bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen och tillhandahåller efterfrågade produkter och tjänster såväl lokalt som på andra marknader, säger Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund.
Årets rapport lyfter också fram en alarmerande trend med ökade konkurser och minskande nyföretagande. Nima Sanandaji, rapportförfattare, betonar vikten av ett starkt företagsklimat för att motverka arbetslöshet. Kommuner med högt betyg i indexet har i genomsnitt 3,6 procentenheter lägre arbetslöshet än de med lägst betyg. Samtidigt pekar rapporten på att ökad otrygghet påverkar företagsklimatet negativt, vilket leder till försämrade placeringar i indexet.
Kungsbacka högst ranking
Kungsbacka går från plats 32 till ett i årets SmåföretagarIndex. Det är framför allt Kapitalförsörjningen, andelen företagsamma och kommunens välfärdsåtagande som drar upp kommunens betyg. Överlevnadsgraden bland nya företag är dock relativt svag.
Förbättrat företagsklimat i många kommuner
I årets index ser vi en positiv utveckling i flera kommuner. Framför allt landsbygdskommuner och pendlingskommuner nära storstad har förbättrat sina betyg. Denna utveckling visar att strategiska satsningar på att stärka företagsklimatet kan bära frukt, även i mindre tätbefolkade områden. Samtidigt noteras att långpendlingskommuner nära större städer generellt sett fått försämrade betyg, vilket kan bero på fallande företagsamhet och minskad trygghet.
Småföretagens roll i arbetslöshetsbekämpning
En av de mest slående insikterna från rapporten är kopplingen mellan småföretagsklimatet och arbetslösheten. De 50 kommuner som rankas högst i indexet har i genomsnitt 3,6 procentenheter lägre arbetslöshet än de 50 kommuner med lägst betyg. För utrikes födda är skillnaden ännu mer markant, med 6,8 procentenheter lägre arbetslöshet i kommuner med bättre företagsklimat. Detta understryker vikten av att stödja småföretag som viktiga jobbskapare, särskilt för grupper som traditionellt möter hinder på arbetsmarknaden.
Kapitalförsörjning – En kritisk utmaning
Trots vissa framgångar kvarstår flera utmaningar. Kapitalförsörjningen, en av de nio dimensionerna, har försämrats i många delar av landet. Detta begränsar småföretagens möjlighet att växa och investera. Småföretagarnas Riksförbund efterlyser reformer som sänkt arbetsgivaravgift och förbättrade villkor för lånegarantier för att stimulera tillväxtfinansiering. Hallands län sticker dock ut som en ljuspunkt där kapitalförsörjningen förbättrats, vilket bidragit till att Kungsbacka och Varberg toppar årets index.
Trygghet – En central fråga
Trygghetsaspekten får också stor uppmärksamhet. Otrygghet, som mäts genom brottslighet och räddningstjänstens svarstid, är en allt större utmaning för småföretagare. Rapporten betonar behovet av en garanterad polisuppföljning vid brott mot företag och att stärka samhällets grundläggande funktioner i hela landet.
Skolsystemet och kompetensförsörjning
Ett annat område som fått ökat fokus är skolsystemets roll i att säkerställa en stark kompetensförsörjning. Andelen gymnasiebehöriga används som mått på hur väl skolsystemet fungerar på kommunal nivå. Här lyfter SmåföretagarIndex vikten av lärlingsprogram och yrkesförberedande utbildningar för att bättre möta småföretagens behov av kvalificerad arbetskraft.
Reformbehov på alla nivåer
Rapporten avslutas med en diskussion om vikten av reformer på både kommunal och nationell nivå. För att Sverige ska kunna skapa ett hållbart företagsklimat behövs åtgärder som förenklad regelbörda, moderniserad arbetsrätt och anpassning av offentlig upphandling till småföretags villkor. SmåföretagarIndex fungerar som en värdefull guide för beslutsfattare, företagare och andra intressenter i arbetet med att förbättra näringslivsklimatet i hela landet.
Sammanfattningsvis visar SmåföretagarIndex 2024 att ett förbättrat företagsklimat inte bara stärker det lokala näringslivet utan också har en direkt positiv inverkan på sysselsättningen och samhällsekonomin.
