"Den högre skatten kan leda till att spararna gör mer riskfyllda placeringar, för att kompensera med högre avkastning," förklarar Olsson i sin kommentar. Vidare noterar han att tillväxten i ISK-tillgångar har avtagit markant, från 4% 2022 till endast omkring 1% 2023. Denna nedgång i tillväxt kan delvis förklaras av högre räntor och inflation, vilket kan ha lett till att människor sparar mindre varje månad, avbryter sitt månadssparande, eller till och med tvingas ta ut sina besparingar.

En annan betydande förändring är den ökade schablonintäkten på ISK-tillgångar, som nu är satt till 2,94% för inkomståret 2023, och planeras att öka till 3,62% för 2024. Skatten på dessa schablonintäkter är fortsatt 30%. Aktiespararna, med Olsson i spetsen, har vid upprepade tillfällen uppmanat regeringen att infria sitt löfte om att undanta de första 300 000 kronorna i ISK från skatt, i hopp om att mildra de negativa effekterna av skattehöjningarna på sparande.

I ett försök att adressera dessa oroande trender föreslog regeringen i december att göra ISK-tillgångar upp till 300 000 kronor per person skattefria. I en debattartikel i Aftonbladet skrev de: "Om det förslag som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning, beror i slutändan på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen."

Med andra ord är inget spikat och regeringen kan välja att prioritera andra saker. Omkring 3,5 miljoner sparare skulle omfattas av en skattesänkning på ISK.

Fakta om ISK-sparande

ISK-sparande, eller Investeringssparkonto, är en sparform i Sverige som introducerades den 1 januari 2012. Den huvudsakliga fördelen med ISK är dess enkla skatteupplägg jämfört med traditionellt sparande på aktie- och fondkonton. Inom ett ISK beskattas inte varje enskild transaktion (som köp och försäljning av aktier eller utdelningar), utan istället tillämpas en schablonskatt på kontots totala värde.

Skatten på ett ISK beräknas genom en schablonintäkt, som baseras på ett statslåneräntebaserat värde plus en procentenhet, multiplicerat med värdet av de tillgångar som finns på kontot vid årets början. Därefter betalar man 30% skatt på den beräknade schablonintäkten. Denna modell förenklar för spararen då den tar bort behovet av att deklarera varje transaktion och automatiskt hanterar skatten baserat på kontots totalvärde.

ISK har setts som attraktivt för långsiktiga sparare som önskar enkelhet i hanteringen av sina investeringar och skatter men de senaste årens skattehöjningar på ISK, som en följd av ökade statslåneräntor, har skapat diskussioner kring sparformens framtid.