Flera faktorer bidrar till den dystra utvecklingen. En lågkonjunktur, som förhoppningsvis har nått sin botten, är en av dem. Många företag som under pandemin beviljades skatteanstånd har nu svårt att betala sina skulder till staten. Dessutom börjar fler företag uppleva likviditetsbrist efter att ha tömt sina likvida tillgångar över en längre tid.

– Historiskt sett brukar konkurserna öka igen under höstmånaderna, eftersom sommaren ofta är en prövningens tid för många företag. Kostnaderna för att driva företag är de samma som under resten av året, medan intäkterna ofta sjunker avsevärt under sommaren, förklarar Karl Stjerna.

Restauranger toppar konkursstatistiken, tätt följt av byggbranschen och angränsande verksamheter som fortsatt har det mycket ansträngt. Även företag inom näthandeln börjar allt oftare dyka upp i statistiken, vilket kan förklaras med minskad försäljning när konsumenter håller hårdare i sina pengar.

För att vända den negativa trenden behövs positiva signaler. En möjlig ljusning kan vara de räntesänkningar som Riksbanken aviserat kan komma under hösten. – Det skulle betyda mycket för både företag och hushåll och för att få igång hjulen igen, avslutar Karl Stjerna.

Den ekonomiska osäkerheten är fortsatt hög och många företag kämpar för att överleva. Med tanke på de nuvarande trenderna och historiska mönster finns det en risk för ytterligare konkurser under höstmånaderna. Det är avgörande att övervakning och stödåtgärder fortsätter för att mildra effekterna av den pågående lågkonjunkturen och förbättra företagsklimatet i Sverige.