Starkt stöd men varierande kunskap
Rapporten avslöjar att 82 procent av de tillfrågade i Skandinavien anser att mänskliga rättigheter är viktiga, och 72 procent uppger att de återspeglar deras värderingar. Dock varierar kunskapen om mänskliga rättigheter mellan länderna. Svenskarna uppvisar högst medvetenhet, medan danskarna ligger lägst. I Danmark kan 53 procent av respondenterna inte nämna en specifik mänsklig rättighet, jämfört med 42 procent i Norge och 35 procent i Sverige.
Svenskar är också mest benägna att identifiera mänskliga rättigheter som hotade, och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda dessa rättigheter. I Danmark håller endast 33 procent med om detta.
Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige, kommenterar:
– Det är glädjande att det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige. Samtidigt inger det oro att en högre andel i Sverige anser att mänskliga rättigheter är hotade. I vår senaste årsrapport gav institutet regering och riksdag rekommendationer om att stärka det rättsliga och institutionella skyddet för mänskliga rättigheter.
Oro för inskränkningar och övervakning
Rapporten visar att en betydande andel av skandinaverna är villiga att acceptera inskränkningar i rättigheterna för vissa ändamål. Exempelvis stöder 45 procent av svenskarna, 41 procent av danskarna och 39 procent av norrmännen statlig övervakning av elektronisk kommunikation för att bekämpa brottslighet.
Mer än hälften av de tillfrågade i alla tre länderna stödjer ett förbud mot offentlig bränning av religiösa symboler eller böcker. Detta speglar enligt rapporten dilemmat mellan att balansera yttrandefrihet och skydd mot "hatpropaganda".
Övervakning påverkar också yttrandefriheten. I Sverige avstår 21 procent från att delta i diskussioner på sociala medier på grund av oro för statlig övervakning, jämfört med 17 procent i Danmark och Norge.
Dessutom undviker 11 procent av svenskarna att söka hjälp på nätet för känsliga frågor av samma anledning.
Hotade rättigheter
Rätten till hälsa, till en hälsosam miljö, till frihet från diskriminering och till social trygghet identifieras som de mest hotade rättigheterna i samtliga länder.
Rapporten belyser vikten av att stärka skyddet för mänskliga rättigheter i Skandinavien och öka medvetenheten om dess betydelse. Det återstår att se hur regeringarna i de tre länderna kommer att agera på resultaten.
Exempel på mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna reglerar relationen mellan individen och staten där det största hotet mot individens rättigheter är staten.
Här är några av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna.
- Respekt för privatlivet och familjelivet
- Skydd av personuppgifter
- Rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj
- Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
- Yttrandefrihet och informationsfrihet
- Mötes- och föreningsfrihet
- Frihet för konsten och vetenskapen
- Fritt yrkesval och rätt att arbeta
- Näringsfrihet
- Rätt till egendom
Om rapporten:
Rapporten undersöker hur människor i Skandinavien uppfattar frågor som rör mänskliga rättigheter och belyser skillnader och likheter i medvetenhet och kunskap i länderna.
Resultaten baseras på en undersökning som genomfördes av Ipsos i augusti 2024 på uppdrag av det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter. Undersökningen samlade in svar från 7 500 respondenter med ett representativt urval av 2 500 respondenter i varje land.
