Om du skulle vilja lära dig mer om utförsåkning, segling eller golf – skulle du fråga Stig-Helmer då? Är det Stig-Helmer du skulle fråga hur det känns att susa nerför en backe, att slå i kuling eller att göra en Birdie?
Knappast va?
De ofrivilliga distansarbetarna
För fem år sedan, våren 2020, skickades massor av kontorsarbetare iväg från kontoren för att plötsligt arbeta på distans, hemifrån. De flesta var ungefär lika väl förberedda som Stig-Helmer. Ovana vid verktygen – om de ens hade dem, ovana vid arbetssättet, fast i processer och system som förutsatte kontorsnärvaro och ofta med chefer och ledningsgrupper som var lika vilsna – och som dessutom brottades med utmaningen att leda medarbetare som de inte kunde traska fram till som de var vana vid.
Så småningom, tack vare vaccinen, kunde vi börja träffas igen. Men, kan man tänka sig: många hade insett att de kunde prestera minst lika bra på distans som i kontorslandskapet. Dessutom fick de bättre balans i livet och slapp stressen och böket med pendlingen.
Hybridarbetet var här.
Visst har vi blivit bättre på distans- och hybridarbete sedan 2020. Men tillräckligt?
Med tiden har de flesta blivit ganska hyfsat duktiga på att åtminstone hålla möten på distans. Några kanske till och med riktigt bra.
Vissa har till och med börjat lära sig att samarbeta utan att behöva binda upp hela dagarna i möten.
Men även om den ena undersökningen efter den andra visar att majoriteten gillar flexibiliteten med hybridarbete, så finns där ofta fortfarande en hel del att förbättra, eller hur?
Dagar knökfulla med möten efter varandra, svajigt samarbete mellan mötena, utmaningar med att hålla teamkänslan och samhörigheten uppe och – har vi läst en hel del om – chefer som verkar desperata för att få tillbaka motsträviga medarbetare till kontoren för att…vilka bra skäl då, egentligen?
Online finns alltid ett ledigt mötesrum
Just nu får jag intrycket av att ofta ledning och medarbetare arbetar i två olika verkligheter. Medarbetarna arbetar på ett modernt skepp medan ledningen beter sig som om de fortfarande styrde ett segelfartyg från 1800-talet.
Varför baserar vi så ofta våra åsikter och insikter om distans- och hybridarbete på att ”Fråga Stig-Helmer”
När forskarna och andra drar slutsatser om vilka arbetsuppgifter som funkar bra och mindre bra att arbeta med på distans, på vad baserar de då sina slutsatser? Tyvärr ofta på enkätundersökningar med just dem som blev hemskickade 2020. Litegrann som att fråga Stig-Helmer, som jag ser det.
Men vem KAN vi fråga? Några förslag
UP: reklambyrån som arbetat på distans sedan starten för 15 år sedan.
Det kanske vore bättre att fråga till exempel reklambyrån UP, världens första och största (?) molnbaserade reklambyrå. Som i femton år fungerat väl utan några kontor över huvud taget. ALLA medlemmar arbetar från där de trivs och arbetar bäst. (OK, UP har så kallade Creative Hubs, men de är snarare mötesplatser, särskilt för kundmöten. Men inga traditionella kontor.) När andra reklambyråer knäade under 2020 ökade UP sin omsättning med över 30%! De kunde jobba vidare precis som vanligt, ju.
Det går tydligen att arbeta kreativt på distans.
Globala, distribuerade team har funnits länge
Eller fråga internationella företag som haft globala arbetsgrupper hur länge som helst. Som min tidigare arbetsgivare IBM, där man kunde arbeta i team med medlemmar i Europa, Indien, Australien, och både väst- och östkusten i USA. Då fick man hitta andra lösningar än att bara samarbeta genom digitala möten för med de tidszonerna inblandade tvingas någon ha mötet kl 22 och någon annan klockan 06, förutom när sommartiden ställde till det så det blev ÄNNU värre!
Hur klarade chefer redan tidigare att leda personal ”på vägarna”?
Och vad gäller att leda på distans behöver vi inte gå längre än till dem som lett team av resande försäljare, montörer, byggare eller team som suttit utspridda på olika kontor. Hur har de hanterat distansledarskap sedan hur länge som helst?
Det går visst att leda och engagera på distans.
Vi är många personer och organisationer som har långt mycket mer erfarenhet av att leda, arbeta, mötas och samarbeta på distans än sedan bara 2020. (Sedan 2007 för egen del.)
Det är DEM vi ska ha som referens. Det är DEM vi ska fråga om det går att arbeta kreativt på distans, leda team på distans, bygga teamsamhörighet och engagera medarbetare på distans….inte Stig-Helmer.
