Rapporten "Ranking 2024 – Lokalt företagsklimat" från Svenskt Näringsliv bygger på insamlad data från över 32 000 företagares röster. De analyseras för att ta reda på hur företag upplever sitt lokala företagsklimat utifrån en rad faktorer som bemötande från kommunens tjänstemän, tillgång på arbetskraft och kommunens infrastruktur. Den årliga rapporten är en viktig källa för att förstå variationerna i företagsklimatet i landet, och årets resultat visar på både förbättringar och utmaningar som kommunerna står inför.

Stora skillnader i landets kommuner

En av de mest slående insikterna från rapporten är den stora variationen i företagsklimat mellan olika kommuner. Trots att samma lagar gäller över hela landet, kan förutsättningarna för företag variera kraftigt beroende på vilken kommun de verkar i. Ett av de viktigaste skälen till detta är Sveriges decentraliserade system, där kommunerna har stort inflytande över lokala beslut som direkt påverkar företagandet. Det kan handla om allt från bygglovsprocesser till hur kommunala tjänstemän bemöter företag. Denna variation innebär att det finns stora möjligheter för kommuner att lära av varandra och inspireras av de som presterar bättre.

Vårgårda kommun vinner igen

För fjärde året i rad rankas Vårgårda som den kommun med bäst företagsklimat, följd av Trosa och Burlöv. Dessa kommuner delar vissa gemensamma framgångsfaktorer. Till exempel nämns vikten av ett starkt ägarskap från kommunpolitiker och tjänstepersoner som en avgörande faktor för ett framgångsrikt företagsklimat. I dessa kommuner finns en serviceinriktad attityd, där fokus ligger på att hitta lösningar snarare än att skapa hinder för företagen. Ett annat återkommande tema är vikten av en god dialog mellan kommunens beslutsfattare och företagen, vilket skapar ömsesidigt förtroende och förståelse.

Alfred Dubow, samhällsbyggnadschef i Vårgårda kommun kommenterar i TN:

– Att bjuda in näringslivet till att ta en aktiv roll i samhällsbygget är en jätteviktig del. Företagen är ofta mer engagerade än vad man först tror, och de vill utveckla och bidra till samhället lika mycket som kommunen vill. När företagen är medskapare brukar det bli väldigt bra, säger han och fortsätter:

– Kommunen vill ha en förtätning av centrum med högre hus, fler bostäder och fler kommersiella ytor. Då är det vårt uppdrag i förvaltningen att promota det. Att inte bara nöja sig med att informera om att detaljplanen faktiskt tillåter mer, utan i stället koppla ihop olika aktörer.

Det är i motsats till hur många av landets kommuner har agerat de senaste åren där centrum ska tömmas på trafik och affärer flyttas ut till handelsplatser en bit utanför. Följden har blivit att det nu står tomma lokaler.

Han menar också att det inte alltid är naturligt för näringslivet att prata med varandra: Där vi kan vi vara en samlande kraft. När företagen träffas och får lösa problem tillsammans skapas ett bra företagsklimat på riktigt, säger han.

Kommunens service och bemötande

En av de mest intressanta delarna av rapporten är analysen av hur företagsklimatet påverkas av kommunernas service och bemötande. Ett effektivt och välfungerande företagsklimat innebär inte bara att kommunala tjänster fungerar smidigt, utan också att företagen känner att de bemöts med respekt och att deras behov tas på allvar. I årets ranking lyfts Vårgårda, Timrå och Kungsör fram som kommuner där företagen upplever ett exceptionellt bemötande. Detta pekar på vikten av kommunernas roll i att underlätta för företag att växa och utvecklas genom att erbjuda bra service.

Arbetskraft och kompetens

Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är en annan kritisk faktor som påverkar företagsklimatet. Kommuner som kan erbjuda en välutbildad och kompetent arbetskraft har en klar fördel när det gäller att attrahera och behålla företag. Lomma, Solna och Munkfors är några av de kommuner som rankas högt i denna kategori. Här spelar kommunen en viktig roll genom att till exempel samarbeta med lokala utbildningsinstitutioner och företag för att säkerställa att utbildningarna matchar arbetsmarknadens behov. Detta är avgörande för att skapa ett långsiktigt hållbart företagsklimat där företag har förutsättningar att växa och anställa.

Vikten av trygghet

Brottslighet och otrygghet är också en faktor som påverkar företagsklimatet. Företag som verkar i kommuner där brottslighet är ett stort problem kan uppleva hinder för sin tillväxt. Här är skillnaderna stora mellan olika kommuner. I årets rapport rankas Vaxholm, Hammarö och Övertorneå som de kommuner där företag upplever minst problem med brottslighet och otrygghet. Detta visar på vikten av ett tryggt samhälle för att företag ska kunna blomstra, och här kan kommunerna spela en viktig roll genom förebyggande arbete och samarbete med polis och andra aktörer.

Upphandlingar

Kommunernas upphandlingsprocesser är en annan viktig del av företagsklimatet. När kommuner lyckas med sina upphandlingar kan det skapa stora möjligheter för lokala företag att växa genom att delta i offentliga projekt. Vårgårda, Burlöv och Ydre rankas som de kommuner där företagen upplever bäst upphandlingsprocesser. En välfungerande upphandling skapar inte bara värde för företagen, utan också för kommunen och samhället i stort genom effektiv användning av skattemedel.

Stora möjligheter att förbättra

En viktig lärdom från rapporten är att det finns stora möjligheter för kommuner att förbättra sitt företagsklimat genom att dra lärdom av de kommuner som ligger i toppen av rankingen. Genom att analysera vad som gör dessa kommuner framgångsrika kan andra kommuner identifiera förbättringsområden och implementera liknande åtgärder. Detta gäller särskilt för de kommuner som i år har tappat placeringar i rankingen. Exempelvis har Osby och Sölvesborg tappat över 100 placeringar jämfört med förra året, vilket kan tyda på att företagen där upplever försämringar i klimatet. Det är viktigt att dessa kommuner analyserar sina resultat och vidtar åtgärder för att vända utvecklingen.

En långsiktig strategi krävs

Sammanfattningsvis visar rapporten att ett bra företagsklimat inte är något som kommer av sig självt, utan kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete från kommunernas sida. De kommuner som lyckas bäst är de som har ett starkt politiskt ledarskap, en serviceinriktad kommunal organisation och en vilja att skapa goda förutsättningar för företagen. För de kommuner som hamnar längre ned på listan finns det stora möjligheter att förbättra sig genom att dra lärdom av de bästa och implementera förändringar som gynnar både företagen och det lokala samhället.

I slutändan handlar företagsklimatet om att skapa förutsättningar för tillväxt, jobb och välfärd. Ett starkt näringsliv är grunden för ett starkt samhälle, och därför är det viktigt att alla kommuner tar företagens upplevelser av företagsklimatet på största allvar. Genom att arbeta för ett bättre företagsklimat kan kommunerna inte bara attrahera fler företag, utan också skapa en bättre framtid för sina invånare.

Företagsklimatet – Topp 10 kommuner 2024

1. Vårgårda (-)

2. Trosa (+4)

3. Burlöv (+4)

4. Höganäs (+1)

5. Solna (-2)

6. Härryda (+5)

7. Staffanstorp (-3)

8. Götene (+4)

9. Danderyd (-7)

10. Landskrona (+5)

Förändring från 2023 inom parantes.

Tipsa gärna din kommuns näringslivschef om artikel. Här kan du söka efter din kommuns ranking.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.