Det är organisationen Global Footprint Network som står bakom beräkningen av aktuellt datum för Earth Overshoot Day baserat på den data som FN började samla in 1970. Då behövdes 1,0 jordklot för att klara människans konsumtionsbehov. Sedan dess har takten ökat så att vi dag behöver 1,7 jordklot. Av förbrukade naturresurser går hälften till mat.

Det är så lite som 10 % av världens befolkning som driver hela 50 % av de globala klimatutsläppen, enligt organisationen Oxfam. Då konsumtionen inte är rättvist fördelad i världen är uträkningen av årets datum ett genomsnitt.

Räknat på nationsnivå hamnar rika och fattiga länder på olika datum för Earth Overshoot Day. Året inleds med Qatar redan den 11 februari tätt följd av Luxembourg, UAE, USA och Kanada. Långt senare under året dyker Guatemala, Jamaica och Irak upp och först den 24 november är det dags för Ecuador och Indonesien.

Fram till 2030 behöver vi flytta fram datumet med ca 19 dagar varje år för att nå IPCC:s mål om en minskning av koldioxidutsläppen med 43 %. Det innebär totalt ca 133 dagar och lyckas vi med det bör Earth Overshoot Day infalla runt den 12 december 2030 med utgångspunkt från årets datum.

Men hur går det för Sverige då, vi ligger väl ändå rätt bra till? Nja, årets datum inföll tyvärr redan den 21 april så i över hundra dagar har vi svenskar nu levt på resurser som vi lånar från framtida generationer.

Många små steg innebär stor skillnad

Det är hushållen som står för hela 60 % av koldioxidutsläppen. Utslaget per person blir det ca 8 ton koldioxidutsläpp per år, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Så vi behöver alla fundera över vår egen konsumtion.

Att ändra livsstil handlar om att ta många små steg vilket gör stor skillnad. En bra början är att ställa oss själva frågan: Vad kan jag göra idag? Allt eftersom kan vi sedan ändra fler vanor där det går och gradvis dra ner på det vi kan längs vägen.

Det svenska beräkningsverktyget Climate Hero startades 2018 med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius genom att hjälpa människor att beräkna och banta sitt klimatavtryck. För att nå dit behöver vi få ner klimatavtrycket till under 2 ton koldioxid per person och år.

Beräkningen görs i tre steg där boende, resande och shopping först mäts följt av tips på hur fler ändrade vanor genom klimatlöften kan minska utsläppen ännu mer. Den som vill kan även bidra till klimatomställningen genom att kompensera för sitt klimatavtryck och stödja miljöprojekt som är certifierade enligt Gold standard.

Entreprenörer behöver bidra till hållbara beslut

För att vi som kunder och konsumenter ska kunna göra hållbara val måste vi veta vilka företag vi kan göra affärer med. Det diskuteras på We Don’t Have Time, idag världens största medieplattform för klimatlösningar som startades 2016 av Ingmar Rentzhog.

Här samlas både individer och organisationer som vill hitta lösningar på klimatfrågan, då vi inte har tid att vänta utan måste agera snabbt. Över hela världen händer mycket positivt som lyfts fram i artiklar och dialoger så här går det att hitta inspiration och idéer.

Som entreprenörer har vi även ansvar för att börja bidra genom hållbart företagande. Att sätta upp mål för hållbarhetsarbetet är viktigt men hur kan de mätas? Med sin bakgrund i finansbranschen har Ingemar Rentzhog ett förslag. Han ser utsläpp per omsatt krona som ett bra sätt att både kunna mäta och jämföra företag oavsett storlek och bransch.

Inte heller här finns tid att vänta. Därför behöver företag basera sina hållbarhetsmål på datapunkter som är relevanta idag så att de kan börja leverera på sina mål för verksamheten redan nu och inte först om 10–30 år. Det hjälper oss inte att fatta de hållbara beslut vi behöver idag.

#MoveTheDate

LÄS: Artikel och kommentarer om Earth Overshoot Day på We Don’t Have Time

LYSSNA: Ingmar Rentzhog samtalar med Christian von Essen i podcasten Heja Framtiden under Nordic Sustainability Expo 2023