Svenska lärosäten är en central kraft för Sveriges ekonomiska välgång och internationella konkurrenskraft. Men på internationella rankinglistorna rankar bara ett fåtal svenska lärosäten högt. Innebär det potential till förbättringar för övriga svenska lärosäten? Medverkar förbättringar till att lyfta Sveriges ekonomiska tillväxt till nya nivåer? Det är frågor som ställs av ekonomen Peter Tovman.

Universitets- och kanslersämbetet beskriver lärosätenas roll så här: ”Universitet och högskolor har tre huvuduppgifter: att bedriva utbildning och forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätena ska dessutom verka för att forskningsresultat kommer till nytta.” Sverige hade 2017 16 universitet och 14 högskolor. Högskolan är största statliga verksamheten i Sverige, räknat i antal anställda (75 000 anställda). Totalt kostade verksamheten 69 miljarder kronor 2016, högskolesektorn stod för 1,8 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Somliga av lärosäten saknar rätt att utfärda examina inom forskning.

Olika rankinglistor finns för lärosäten, vid sökning på Google, sökbegrepp ”University ranking” framkommer olika listor. Genomgående är att bilden för svenska lärosätens ranking är splittrad. Några lärosäten kommer högt upp på rankinglistorna medan andra kommer längre ner. Inget lärosäte är i den absoluta toppen. På rankinglistan ”Top universities” toppar Lunds universitetet bland de svenska lärosätena, rankingplats 78.

Svenska lärosäten är värda all respekt för verksamheten som bedrivs. Med detta sagt, väcker rankinglistorna frågeställningen: Finns förbättringspotential att i förstone öka rankingplaceringen för de svenska lärosäten som idag är undanskymda på rankingen? Frågan är väsentlig, då konkurrens från bland annat amerikanska, engelska, tyska och asiatiska lärosäten är hög. Nämnda länder är också starka avseende internationell handel och vars företag i många fall är påtagliga konkurrenter till svenska företag. Torde det finnas samband mellan landets lärosätenas förmåga och landets internationella konkurrenskraft, eller?

Frågan ställs mot bakgrund av de svenska lärosätenas kostnader i statsbudgeten, det betydande antalet anställda, lärosätenas väsentliga roll för Sveriges välstånd och att det finns så pass många svenska lärosäten.

Mitt antagande är att förbättringspotential finns. Flera infallsvinklar finns i antagandet. Några exempel:

• Svenska lärosäten som rankas högt är sådana som är äldre, som exempelvis Lunds -, Göteborgs - och Uppsala universitet. Är det då rimligt att tro att övriga svenska yngre lärosäten också ska nå hög rankingnivå på mycket kortare tid? Kanske är det inte optimalt att sprida forskning på många lärosäten, vilket sker i Sverige. Svårigheter kan finnas att på i sammanhanget kort tid bygga upp internationellt ledande forskarmiljöer?
• Svenska mindre och unga lärosäten har i regel moderna och fina byggnader. Är det rätt allokerade ekonomiska medel? Kanske bättre att framöver i stället investera i framstående utbildnings- och forskarmiljöer? Exempelvis att locka hit toppkrafter från andra länder, vilket kan vara kostsamt.
• Svenska lärosätens ranking, utöver de med framträdande rankingplacering, det kan vara resultatet av strukturella problem, inte i första hand finansiella?

Regeringen skriver på sin hemsida om mål för lärosätena:

"Mål för universitet och högskolor

Utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.

Mål för forskningspolitiken

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt."

Frågan är om målen uppnås utifrån vad som framkommer i rankinglistorna.

Jag är övertygad om förutsättningar finns att vässa de svenska lärosäten som nu inte gör sig påtagligt hörda på rankinglistorna. Resultatet därav torde som ett antagande vara att Sveriges ekonomiska tillväxt förstärks. Då säkerställer vi också regeringens mål.
Mitt förslag är att tillträdande regering efter valet, tillsätter snabbutredning med inriktning hur svenska lärosäten kan optimeras i än högre grad. Inriktningen på utredningen är yngre lärosäten och hur optimeringen av dessa kan påverka Sveriges ekonomiska tillväxt. Utredningen benämns ”Förbättringspotential vid svenska lärosäten och dess påverkan på Sveriges ekonomiska tillväxt”.

Men kanske är inte förbättringspotentialen som här ovan berörts påtaglig. I stället är det rankinglistornas konstruktion som medför att de lärosäten som inte gör sig bemärkta på rankinglistorna inte erhåller rättvisa avseende rankingen. Vidare, kanske påverkan på Sveriges ekonomiska tillväxt blir marginell även om optimering genomförs enligt vad som berörts här tidigare.

Peter Tovman