Beskattning av Bitcoin, flytt från Sverige samt utlåning av pengar till eget bolag är några av de fall jag tar upp här. Då de avgjorts i domstol kan de anses vara en bra vägledning till hur du kan agera i liknande fall.

1. Avdrag med 3 kr per mil för släpvagn

Förvaltningsrätten gjorde bedömningen att Erik hade rätt till ett förslitningsavdrag för sitt skåpsläp om 3 kr per mil. Erik använde sin egen bil och skåpsläp i sin näringsverksamhet. Skatteverket ansåg att om man använder sin egen bil och släpvagn är avdraget 18,50 kr per mil och inget mer. Kammarrätten slog dock fast att Erik hade rätt till 3 kr per mil i förslitningsavdrag för släpvagnen. Skatteverket förlorade därför målet.

Följande kan utläsas av domen: oavsett om släpvagnen ägs av din näringsverksamhet (då du också kan göra värdeminskningsavdrag) eller om du äger den privat och använder den i din näringsverksamhet, så kan du dra av 3 kr per mil i förslitningsavdrag.

Övriga kommentarer om avdraget

Du har bevisbördan för rätten till avdrag. Det är upp till dig att bevisa merkostnaden vid körning av släpvagn. Men nu har du i vart fall ett ”golv” att stå på utifrån detta rättsfall eftersom du har ett prejudikat i det fallet att du har ett skåpsläp av liknande storlek och yrkar ett avdrag om 3 kr per mil för skåpsläpet.

Här är Skatteverkets information om egen släpvagn.

Dom: Kammarrätten i Göteborg 5342-17

2. Ska du låna pengar till ditt eget bolag? Ha koll på vilken ränta du kan ta ut

Ska du låna pengar till ditt eget bolag? Läs vidare. I sin deklaration för 2015 drog ett bolag av räntekostnader för närmare 4,5 miljoner kr. Beloppet var ränta på inlånade pengar från bolagets delägare. Räntan hade beräknats till statslåneräntan + 3 procentenheter. Skatteverket ansåg dock att ränteavdraget inte motsvarade en marknadsmässig ränta. Med hänsyn till risk och bolagets lånebehov skulle avdraget för räntan på de inlånade pengarna istället beräknas till statslåneräntan + 1 procentenhet.

Kammarrätten skriver i sin bedömning att vad som är marknadsmässig ränta måste avgöras med hänsyn till risktagande och säkerhet samt vilken ränta som företaget skulle betala för ett motsvarande lån till en extern långivare. Även långivarnas möjlighet till kontroll av lånevillkoren ska beaktas vid bedömningen samt om lånet har tagits i bolagets intresse.

I det här fallet ansåg kammarrätten att det inte hade kunnat visas att det fanns ett reellt lånebehov för bolaget eller att den uppkomna skulden hade uppstått i bolagets intresse. Lånet var dessutom förenat med ett lågt risktagande från delägarnas sida. Kammarrätten gjorde därmed samma bedömning som förvaltningsrätten och beräknade den marknadsmässiga räntan på lånet till statslåneräntan + 1 procentenhet.

Fördjupning i vad som är en marknadsmässig ränta i det enskilda fallet
Kammarrätten i Göteborg har uttalat sig om vilka faktorer som påverkar vad som är en marknadsmässig ränta. Faktorer att ta hänsyn till är bland annat:

• företagets lånebehov
• ställda säkerheter
• risk
• jämförbara villkor vid lån från utomstående.

Vidare läsning

Du kan läsa min artikel om utlåning till eget bolag här.

Obs! Delägaren ska ta upp räntan till beskattning det år då räntan enligt avtalet är förfallen till betalning. Läs vidare här.

Ska du istället låna ut pengar från ditt aktiebolag, läs vidare här om förbjudna lån.

3. Bitcoin/kryptovalutor beskattning

Är du intresserad av att investera i en digital valuta i framtiden? Då kan du först läsa den här artikeln ”Perspektiv på bitcoinraset”, sen bör du ha koll på hur kryptovalutor beskattas. I det sammanhanget kan det vara bra att ha koll på vilken princip som utmönstrades i Högsta Förvaltningsdomstolen den 4:e december 2018, läs den här. Högsta Förvaltningsdomstolen går igenom vilken typ av egendom bitcoin är i ett skatterättsligt perspektiv och hur omkostnadsbeloppet vid en försäljning ska beräknas – enligt den s.k. genomsnittsmetoden.

Obs! Har du andra typer av digitala valutor så kontrollera alltid om Skatteverkets principer gäller just din digitala valuta. För Onecoin exempelvis gäller andra regler än för Bitcoin. Du bör också få klart för dig om din verksamhet betecknas som privat eller såsom näringsverksamhet då olika beskattningsregler gäller. Du kan läsa om detta på Skatteverkets webbplats, länk nedan.

Skatteverket har väldigt bra information om hur du beskattas vid köp och försäljning av kryptovalutor, läs vidare här.

4. Ska du flytta från Sverige – ha koll på bestämmelserna om ”stadigvarande vistelse” och ”väsentlig anknytning”

Har du funderat på att lämna Sverige av någon anledning? Studera ämnet noggrant. Skatteverket kan vara nitiska i dessa situationer.

Stadigvarande vistelse

Enligt 3 kap. 3 § 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är personer som stadigvarande vistas i Sverige obegränsat skattskyldiga här i landet. Begreppet stadigvarande vistelse är inte närmare definierat i inkomstskattelagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer. Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen här understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen, av om den ska anses vara stadigvarande, göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands!

Här är ett rättsfall där Högsta Förvaltningsdomstolen inte ansåg att det handlar om stadigvarande vistelse i Sverige: HFD mål nr 6736-17. Av ansökningen framgår att AA och BB efter flytten till Portugal avser att årligen vistas i Sverige under juni till augusti och därutöver göra kortare besök hos släkt och vänner här. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan enbart det förhållandet att AA och BB regelbundet kommer att tillbringa tre sammanhängande sommarmånader här inte medföra att de ska anses stadigvarande vistas här.

AA och BB har uppskattat att de förutom sommarmånaderna kommer att göra kortare besök i Sverige om sammanlagt cirka 30 dagar per år. Besöken uppges inte följa någon särskild ordning. Även med beaktande av dessa besök är enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening vistelsen här inte av sådan omfattning att den ska anses stadigvarande. AA och BB ska därmed inte på grund av stadigvarande vistelse anses obegränsat skattskyldiga i Sverige.

Här blev dock utgången annorlunda, det bedömdes som stadigvarande vistelse i Sverige, se HFD 6034-17

Kommentar: Ska du vara i Sverige under 6 månader per år kan du trots allt ändå bli obegränsat skatteskyldig här. Det beror på. Man får i sådant fall jämföra din situation med praxis och försöka hitta likheter och olikheter med din situation. Det finns mängder av rättsfall i ämnet. Börja med att fördjupa dig i ämnet på Skatteverkets hemsida.

Väsentlig anknytning till Sverige

Observera dock! En person som inte vistas stadigvarande i Sverige men som tidigare varit bosatt i Sverige ska anses som obegränsat skattskyldig här om personen har väsentlig anknytning hit. En mängd olika faktorer beaktas vid en sådan bedömning vilka du kan läsa om på Skatteverkets hemsida här.

5. Friskvårdsbidrag

Skatteverket anser att om arbetsgivaren tillhandahåller en förmån som inte uppfyller kraven på enklare slag eller mindre värde är förmånen skattepliktig. Högsta förvaltningsdomstolen har förklarat att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr inte är en skattefri förmån (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 6561-18, skatteplikt för friskvårdsbidrag, HFD 2019 ref. 33). Förmånen anses inte vara av mindre värde och slutsatsen är att beloppet i sin helhet är att jämställa med skattepliktig lön. Detta gäller oavsett om de aktiviteter som bidraget bekostar i sig kan anses vara enklare slag av motion och annan friskvård. Domen innebär ingen ändring av Skatteverkets tillämpning att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgår till 5 000 kr per år. Om friskvårdsbidraget överstiger 5 000 kr är beloppet skattepliktigt i sin helhet och det är inte möjligt att dela upp friskvårdsbidraget mellan skattefri respektive skattepliktig del. Läs mer här.

Skattefriheten omfattar endast motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag. Hit räknas t.ex. gymnastik, styrketräning, spinning, olika former av dans, bowling, golf och racketsporter som bordtennis, tennis eller squash. Till det skattefria området räknas också vanliga lagidrotter som t.ex. volleyboll, fotboll, handboll, bandy och ishockey. Även personlig tränare som anlitas på exempelvis ett gym, på golfbanan eller i ridhuset omfattas av skattefriheten.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom öppnat upp för att även golf på pay and play-banor och driving range kan omfattas av definitionen av enklare slag av motion. Domstolen skriver bland annat att förutsättningarna för att spela golf, liksom synen på sporten, har förändrats väsentligt sedan slutet av 1980-talet (HFD 2018-01-12, mål nr 4301-17).

Det är Skatteverkets uppfattning att även synen på andra sporter såsom ridning, utförsåkning, segling, dykning och kajakpaddling har förändrats under åren och att dessa motionsformer numera inte kan anses falla utanför området ”enklare slag av motion” när arbetsgivaren ger ut förmånen i form av friskvårdsbidrag. Enligt Skatteverkets uppfattning bör även greenfee-avgift vid golfspel godtas. Vissa av dessa motionsformer är dock så dyra att om arbetsgivaren betalar hela årsavgiften för motionen så uppfyller motionen inte längre kraven på mindre värde.