Marco var uppfylld av sin idé, väldigt uppfylld. Han visste precis vad han ville och hur han skulle göra. Nu gällde det bara att ordna pengar. Han hade letat en tid efter rätt lokal och nu hade han hittat den. Perfekt, ett helt hus, ett tomt gammalt magasin. Det låg där för sig själv och det var livlig trafik förbi. Det såg inte ut som något annat. Ett hus som lockar blickarna drar också kunder, tänkte Marco.
Vad kan vara bättre för ett inredningsföretag med just de varor jag bestämt mig för. Någon plötslig idé var det inte för Marco. Han hade arbetat flera år i möbelaffär och hos möbelgrossist. Han kunde inköpskanalerna och hade kontakterna. Dessutom tyckte många av hans bekanta att han hade en fin känsla för vad som var design i tiden.
Tanken på ett eget företag hade växt fram det senaste året. Han och Emma hade pratat mycket. De kände varandra väl efter några års samboförhållande. Emma hade blivit lika intresserad som Marco efter hand. Egentligen var det tanken att driva ett eget företag som lockade henne. Marcos idéer och hans bakgrund skulle ge dem möjligheter att starta något gemensamt.
Uppfyllda som de var av tankarna på det blivande företaget hade de stora förhoppningar om att det skulle lösa sig med startkapitalet. Varken Marco eller Emma hade hunnit spara ihop så mycket, de var ju ännu unga. Bankbesöket skulle lösa problemet, men så enkelt var det inte, skulle det visa sig. ”Du vet ju, Marco, hur många möbelaffärer och presentbutiker det finns i det här området.”
”Visst finns det många möbelaffärer och presentbodar”, tänkte Marco, ”men det har väl inte så mycket med vårt företag att göra. Jag vet ju hur vi ska ha vår butik och jag vet att vi kommer att få kunder. Våra kunder köper inte i de andra butikerna för där finns inte de rätta varorna”.
Inte nog med den motgången. Bankmannen frågade om borgenssäkerheter. Ja, det var ju inte så lätt och förresten ville Marco och Emma stå på egna ben, inte blanda in föräldrarna alltför mycket. Aktiekapitalet skulle de klara, hans egna och Emmas besparingar plus lite från föräldrarna. Emma och Marco skulle äga företaget till lika delar, men Emma skulle arbeta heltid i butiken först längre fram när verksamheten kommit igång bra. Det skulle vara riskabelt om hon slutade jobbet. Inkomsten behövdes ett tag till.
Frågorna från bankmannen blev många. Marco kände sig nästan överrumplad. Tråkigt att inte Emma kunde vara med, hon kunde inte komma ifrån på jobbet. Det hade i alla fall inte blivit nej. Bankmannen verkade faktiskt frågvis på ett vänligt sätt. ”Jag skulle kontakta ALMI”, berättade Marco för Emma. ”Hos ALMI kan man låna en del av det man behöver, fick jag reda på. Sedan skulle jag komma tillbaka till banken.”
”Skriv ut ALMIs mall till affärsplan från deras hemsida”, hade bankmannen tipsat om.
Efter att ha ringt upp ALMI fick Marco bekräftat att det behövs en affärsplan. Gör man en affärsplan så svarar man egentligen på de flesta tänkbara frågor, förstod han av samtalet. Egentligen hade inte Marco något emot det, han hade tankarna i huvudet och det skulle väl inte vara något problem att skriva ned dem. Budgeten var han lite ängslig för, men Emma skulle nog kasta sig över den, hon älskade siffror.
Gör din affärsplan
Med hjälp av en mall till affärsplan kan du göra dina förberedelser i en viss ordning. Då är det också störst möjlighet att du arbetar med det som är väsentligt. Mallen till affärsplan visar vilken information som banker och ALMI kommer att fråga efter när det gäller företagets förutsättningar. Den som har störst nytta av att göra en affärsplan är ändå du själv. När man ska formulera sig visar det sig genast om man verkligen tänkt klart. Följ punkterna nedan! Se bilden!
När du blivit mera van vid att tänka och prata om företagande kommer du att kunna lämna mallarnas checklistor och forma din affärsplan mera fritt efter vad du vill betona i just din inriktning. Ingen mall kan passa alla affärsinriktningar.
Från idé till affärsidé
Du utgår från en preliminär idé om vad du ska ha för verksamhet, vad du ska erbjuda för produkt eller tjänst. Säg t ex att det är ett gym, en delikatessbutik, försäljning av industriförnödenheter eller utförande av miljömätningar? Du kanske rent av har en alldeles unik idé, något som du inte sett på annat håll.
Efter hand som ditt undersöknings- och förberedelsearbete fortsätter kommer du att bli tydligare och mera säker på hur du ska forma ditt företag. Slutligen formulerar du den affärsidé som ska bli vägledande i ditt kommande företagande.
Läs även:
Så kommer du på en egen affärside
4 sätt att testa din affärsidé
och om varför det inte finns några bra affärsidéer
Utforska företagets omvärld
Finns det egentligen förutsättningar att bygga ett företag på den idé du har?
Hur ser det ut i den omvärld där du och ditt företag ska finnas så småningom?
Det första att tänka på är om det finns några intresserade kunder. Vad är det för kunder ditt företag ska vända sig till? Vad har de för behov, värderingar, köpkraft? Kan du urskilja olika kundkategorier med olika behov, värderingar etc? Ska du vända dig till någon speciell kundkategori av dessa? Du måste självfallet veta något om just denna kundkategori, det ger förutsättningar att utforma produkten och det totala erbjudandet på bästa sätt.
Vilken marknad ska du vara verksam på? Vilket geografiskt område? Du kanske ska rikta dig mot en speciell bransch? Du kan också ha en helt annan beskrivning av vad som är din marknad. Internet skapar nya former av marknader. Precisera vilken marknad du ska bearbeta, resurserna i form av pengar, tid och personlig energi är ju begränsade.
Vad är den totala köpkraften på den marknad du valt? Är det en lönsam marknad? Kan du ta en tillräcklig andel av marknaden?
Marco, med inredningsbutiken, ansåg att hans marknad var ganska lokal. Kunderna skulle han främst få inom en radie av fem mil. Den kundkategori han satsade på var ungdomlig och den största gruppen av kunder hade ett extra stort intresse för inredning i tiden.
Utöver privatkunder tänkte han rikta sig mot företagare, t.ex. bostadsförmedlare, med tjänster av typen homestyling, där han utnyttjade sina inredningstalanger för att göra lägenheter och villabostäder mera attraktiva inför försäljning.
Marknaden är sällan stabil. Vad kan förändras? Är modeförändringar hinder för ditt företag eller kanske förutsättning för det? Kan teknikförändringar i produkten, i produktionen eller på annat sätt vara ett hot mot den företagsinriktning du tänkt dig? Är din inriktning särskilt beroende av politiska beslut? Det kan gälla politiska beslut på kommunnivå såväl som på riksnivå eller inom EU. Politiska beslut leder till ändringar i regler och lagar. Vad finns det för tillståndskrav eller regler som styr den typ av företag du tänker dig? Hur påverkar det förutsättningarna?
Ändringar i lagar och regler kan vara ett hinder för ett visst företag men skapa möjlighet för ett annat att göra affärer. På samma sätt är det med ny teknik. Står du för den nya tekniken som ger affärsmöjligheter eller för den gamla tekniken som kan leda till stagnation i företaget?
Vilka är konkurrenterna? Vad vet du om konkurrenternas produkt eller tjänst? Vad gör konkurrenterna bra och vad gör de mindre bra? Kan du bli bättre? Hur mycket säljer konkurrenterna? Vad är deras marknadsandelar?
Marco hade många konkurrenter på området inredning. Möbelaffärer, presentbutiker, butiker med allt för hem- och hushåll m.fl. Banken hade förstås rätt i att det var hård konkurrens.
Dessutom fanns den världsomspännande varuhuskedjan från Småland representerad på bilavstånd.
Det är mycket som ska undersökas.
Skapa konkurrensförmåga
Ju mer man vet om företagets omvärld, desto bättre kan man utforma det företag som ska bli framgångsrikt. Ditt företag finns ännu inte i verkligheten, men i dina tankar ska du nu forma ett företag som förmår locka kunder i tillräcklig utsträckning.
- Hur ska produkten eller tjänsten utformas så att den tilltalar kunden?
- Vilka priser ska du hålla?
- Hur ska produkten eller tjänsten komma kunden tillhanda? Hur ska distributionen ske om det är varor. Hur är lokalerna utformade där tjänsten ska utföras? Är lokalerna utformade för att ge ett gott intryck på kunderna?
- Hur ska du påverka kunden att upptäcka Dig? Är det genom annonser, reklamblad, personlig påverkan, events (jippon), enbart skyltfönster, eller vad?
- Hur är det med din och personalens kompetens och framtoning? Passar du själv för företagsidén?
- Hur kan du uppnå att kundens alla kontakter med dig, ditt företag, produkten/ tjänsten ger kunden en så positiv känsla och upplevelse att kunden återkommer? Att bygga upp en kundstock av återköpande kunder är bra för lönsamheten.
- Självfallet måste företagets hela verksamhet drivas tillräckligt effektivt för att det ska gå att konkurrera. Skulle det kosta mer än för konkurrenterna så är ju risken att lönsamheten blir för dålig.
- Har du redan kontakt med tänkbara kunder innan du startar?
- Har du knutit bra leverantörskontakter?
- Kanske har du tänkt Dig ett samarbete med andra företag för att få speciella konkurrensfördelar?
För den butik som Marco och Emma tänkte starta var konkurrensen hård. Det gällde att inrikta sig på en tänkt yngre kundkategori med stort intresse för estetisk och modern inredning. Varuutbudet kunde ändå inte få vara för speciellt. En viss bredd skulle innebära att fler lockades in och förhoppningsvis även skulle uppskatta Marcos lite modigare uppfattning om hur en bostad kan inredas. Butiken, byggnaden, skulle i sig ge uppmärksamhet åt företaget genom sitt läge och sin karaktär. Annonseringen och dess profil skulle vara betydelsefull. Miljöerna i butiken skulle präglas av Marcos estetiska känsla. Leverantörskontakterna var väl etablerade genom Marcos tidigare inköparerfarenheter.
Räkna! Gör budget!
Du har format ditt företag i tankarna! Nu skall du klä företaget i siffror. Genom att göra en budget får du svar på många viktiga frågor. Hur mycket pengar måste jag ordna? Kan jag nå en tillräcklig försäljning? Visar resultatbudgeten plus eller minus, skall jag eller skall jag inte starta?
Budgeten gör du inte på en gång, den förändrar du efter hand som dina företagsplaner utvecklas. Genom att arbeta med budgeten får du underlag för att förändra och förbättra dina företagsplaner. Dina rådgivare kommer också att få ett bra underlag för att förstå dina tankar och möjligheter.
När du driver ditt företag följer du upp din ekonomi och jämför med budgeten. Att förstå sambanden mellan företagets ekonomi och verksamhet ger bättre förutsättningar att bli framgångsrik.
För att göra din budget behöver du inte nödvändigtvis ha bestämt dig för vilken företagsform du skall ha. Du behöver heller inte ha all kunskap om skatter och avgifter. Budgetmallarna ger dig besked om hur du skall göra. Se ditt budgetarbete som ett viktigt hjälpmedel för att skapa ett lönsamt och bra företag. Att få kunder och ett lönsamt företag är den stora utmaningen. Läser du på om företagsformer, skatter, bokföring och juridik får du en bra grund för ditt företagande, men det avgörande är ändå din affärsidé, det företag du skapar och din förmåga som företagare.
Försäljningsbudget
Börja med att göra en försäljningsbudget. Då får du bättre ordning på budgetarbetet och du får bättre grepp om lönsamheten.
När du har bedömt försäljningens storlek får du en uppfattning om det blivande företagets ”storlek”, behovet av varulager, behov av lokalutrymmen, utrustning mm. Det leder dig till nästa steg, Kapitalbehov/Finansiering - att tänka igenom vad du behöver pengar till i starten och var de ska komma ifrån.
Kapitalbehov och finansiering
Du behöver pengar till utrustning, till att ställa i ordning lokaler och till varulager. Dessutom behöver du rörelsekapital, alltså pengar att sköta olika betalningar med. Pengarna från kunderna kommer ju inte omedelbart när du startar.
Var ska pengarna komma ifrån till företagsstarten? Sätter du in egna pengar? Hur mycket måste du låna?
Resultatbudget
Nu kan resultatbudgeten göras färdig. Det återstår att bedöma övriga kostnader i tur och ordning i arbetsmaterialets resultatbudget. Slutligen får du fram det budgeterade resultatet.
När du gör resultatbudgeten kan det vara bra att börja med att bestämma vilken lönenivå du själv behöver ha. Du har en uppfattning om vad du bör tjäna för att det ska vara acceptabelt att driva företaget. Det är sällan möjligt att nå tillräcklig lönsamhet redan första eller kanske inte ens andra året.
Budgeten ska ju ge dig en vägledning kan företaget bli tillräckligt lönsamt? Får jag den lön jag behöver? Ska jag starta eller ska jag inte? Under blocket Företagsekonomi kan du läsa mer om att göra budget.
Håller företagsidén
Formulera affärsidén som svar på följande frågor:
- Vad är det du säljer, dvs. din produkt?
- Vad är det för kundbehov eller nytta du tillgodoser?
- Vem är din kund?
- Var säljer du, dvs. var finns din marknad
- Hur genomförs affärsidén, hur ska företaget drivas?
- Varför köper kunden av dig, dvs. vad är de speciella fördelarna i ditt erbjudande till kunden jämfört med konkurrenternas erbjudande?
Exempel: Pantbanken i Mellanstad håller dig med kontanter när du behöver. Inget personligt ansvar för återbetalning. Allt som behövs är en pant.
Blev budgetens resultat bra eller mindre bra? Visar budgeten på kraftig förlust är det kanske ingen bra företagsidé. Men troligare är att du måste börja om igen i förberedelseprocessen genom att fundera på marknadsförutsättningarna och tänka igenom hur du ska få kunderna intresserade av ditt företag och ditt erbjudande.
Du kan läsa mer i avsnittet Marknad och i Kundfokus i ditt företag om bedömning av hot och möjligheter i företagets omvärld, starka och svaga sidor i din affärsidé och det totala företagskoncept du tänkt dig.
När du så småningom har ditt företag färdigt i dina tankar formulerar du din affärsidé och dina handlingsplaner i affärsplanen. Det tjänar syftet att du klargör för dig själv och det blir ett material att lämna till långivare och rådgivare.
Utveckla företaget
När du kommit igång med företaget har du snart ett behov av att följa upp dina planer. Blev det som du tänkt dig? Har du nått upp till de mål du satt, t.ex. försäljningsoch lönsamhetsmål? Har det gått i den takt du förutsett?
Antagligen kommer en del av det du trott om kunder, konkurrenter och mycket annat att inte stämma helt. Gör en uppföljning genom att utgå från den affärsplan du gjort inför starten. Vad blev rätt? Vad blev annorlunda? Vad skall jag förändra för att förbättra mitt företag?
