Vi lever i en spännande och utmanande tid. Höga räntor, krig i Europa och en svag svensk valuta gör att många företag kämpar för sin överlevnad. Stressen ökar både privat och på jobbet. Ett enkelt sätt att på kort sikt minska stress och oro blir för många att dricka mer alkohol. Det är egentligen inte så konstigt. De flesta svenskar dricker både vin och öl regelbundet och det kan på kort sikt fungera som en motvikt till stress och orostankar.

Men en enda persons riskkonsumtion av alkohol kan skapa stora problem på en arbetsplats. Inte minst för den psykosociala arbetsmiljön och lönsamheten. Enligt en beräkning från Svenskt Näringsliv beräknas alkoholproblem kosta cirka fyra procent av den totala lönesumman. I dessa kostnader återfinns korttidsfrånvaro, personer som kommer till jobbet bakfulla och fattar fel beslut, minskad trivsel och rehabiliteringskostnader. 

Socialstyrelsen nya riktlinjer för riskbruk

Socialstyrelsen kom, för två veckor sedan, ut med nya gränsvärden för vad som räknas som en riskkonsumtion. Det vill säga vid vilken mängd alkohol som en person har en förhöjd risk för problem.

Den nya gränsvärdena, som är sänkning, säger att om man dricker mer än 10 standardglas per vecka eller 4 glas på en och samma dag, minst en gång i månaden så har man ett riskbruk och då ska sjukvården kunna erbjuda rådgivning så att man kan minska sin konsumtion. Ett standardglas är 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl vin.

Man kan såklart tycka lite som man vill om de här siffrorna. En del tycker säker att gränserna är orimligt låga, andra tycker att de är för generösa. Men de är inte tagna ur luften. Socialstyrelsen har gjort en stor genomlysning av den mest aktuella forskningen som visar när risken för olika alkoholrelaterade problem uppstår. 

Oftast tänker vi kanske bara på hälsoproblem men här har man också tagit med risken för olyckor och skador som kan ske när vi är påverkade. Därför har man tagit med siffran 4 för att forskningen visar att många människor blir berusade vid den mängden.

Effekten av denna sänkning blir att antalet människor i Sverige som har en riskkonsumtion nu kommer att öka. Innan sänkningen av riskgränsen så visste vi att cirka en miljon människor dricker för mycket. Nu blir det alltså ännu fler och de flesta av dessa finns på våra arbetsplatser.

Förebygga inte rehabilitera

Min erfarenhet är att de allra flesta som dricker för mycket, inte har en aning om att de gör det. De tycker att de dricker som alla andra, måttligt eller lagom. För de har inget att jämföra med. Men det är här Socialstyrelsens nya riktlinjer kommer in.

För de kan användas som en slags kostcirkel för alkohol som man kan använda för att förebygga problem. Vill man dricka med låg risk för problem så gäller det att hålla sig under riskbruksgränsen. Det blir ett slags svar på tiotusen kronors frågan: hur mycket kan man dricka? 

Och istället för att reagera när det är för sent och behöva hantera kostsamma rehabiliteringsprocesser så kan du som arbetsgivare förmedla kunskaper så att dina anställda kan hantera alkohol på ett hållbart sätt.

Lär vi ut dessa riktlinjer så kommer människor själva att kunna göra medvetna val och dricka hållbart. Och några kommer att upptäcka att det enda rimliga valet för dem är att inte dricka alls, om de vill minimera risken för problem.

I vilket fall som helst så kommer du som arbetsgivare att kunna sätta fokus på att förebygga problem och inte behöva betala för produktionsbortfall och kostsamma rehabprocesser.

Du kommer att kunna förebygga istället för att rehabilitera!