Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det är främst arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen och ansvarar för att medarbetaren inte utsätts för en ohälsosam arbetsbelastning. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att resurserna anpassas efter kraven i arbetet. Det ska tilläggas att även om medarbetaren inte har ett formellt ansvar, så har de en skyldighet att rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall.

Samtidigt som arbetslivet har gått från en hög grad av industriproduktion till en mer tjänsteproducerande ekonomi, så har även den arbetsrelaterade ohälsan förändrats. I dagens samhälle är inte fysiska åkommor dominerande, utan istället är det stressrelaterade sjukskrivningar som är i majoritet. Stressrelaterad sjukfrånvaro är idag den vanligaste orsaken till den höga frånvaron från arbete. Det är främst dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro och en viktigt förklaring är att det är en obalans mellan krav och resurser.

Arbetsgivare som ställer högre eller ökade krav och som inte är i balans med tillräckliga resurser, ökar risken för stressrelaterade sjukskrivningar. När det blir tuffare arbetsförhållande och otillräckliga resurser leder det till försämrad arbetsmiljö. Medarbetarens trivsel och motivation försämras när man förlorar kontrollen över sin egen arbetssituation. Att kunna arbeta i en hälsosam arbetsmiljö är avgörande för välbefinnandet och prestationen hos de anställda.

Som arbetsgivare kan man förebygga ohälsa på arbetsplatsen och hos medarbetaren genom att ta reda på bakomliggande orsaker. Här är några exempel på detta:

1. Brist på Kommunikation och Transparens: En arbetsplats där kommunikationen är bristfällig eller där det råder en kultur av hemlighetsmakeri kan skapa misstro och oro bland personalen.
2. Överdriven Arbetsbelastning: Att överbelasta anställda med arbete utan tillräcklig support eller resurser kan leda till stress, utbrändhet och ohälsa.
3. Otydliga Arbetsroller och Förväntningar: När det inte finns tydliga förväntningar på vad varje anställd förväntas göra och hur deras prestation bedöms kan det skapa förvirring och frustration.
4. Bristande Ledarskap: En chef som är inkonsekvent, ovillig att lyssna eller som agerar på ett oetiskt sätt kan skapa en negativ arbetsmiljö.
5. Diskriminering och Trakasserier: En arbetsplats där det förekommer diskriminering, trakasserier eller mobbing kan skapa en starkt ogynnsam miljö för de drabbade och för andra som bevittnar det.
6. Brist på Arbetslivsbalans: Att förvänta sig att anställda ska arbeta långa timmar utan möjlighet till återhämtning kan leda till utmattning och ohälsa.
7. Fysiska Risker och Miljöfaktorer: Dålig ergonomi, dålig luftkvalitet, eller farliga arbetsmiljöer kan leda till skador och sjukdomar bland personalen.

Att identifiera och åtgärda dessa faktorer är avgörande för att skapa en hälsosam och produktiv arbetsplats.

Missa inte: Vad employer branding betyder och 10 tips för att lyckas