På arbetsplatser, å andra sidan, verkar det vara tvärtom. Trots betydligt mer kunskap lyser idéerna ofta med sin frånvaro. Därför efterlyser ledningspersonal det entreprenöriella tänkande som man ofta ser hos barn. Men istället för geniala idéer kommer rapporter om ohälsa på jobbet.
Människan har ett psyke som inget annat djur. Vi föds med förmågan att laborera scenarier framåt i tiden. Vi kan också samarbeta för att lösa komplexa problem. De här två mentala fakulteterna är allmänna. Det betyder att alla människor besitter dem. Dessa mentala förmågor är resultatet av årmiljoner av evolution och startade för ca 4 miljoner år sedan när våra förfäder ändrade kost och började lägga animaliskt baserad mat ‘på tallriken’. Genom att använda stenar för att krossa ben på stora döda djur kom de åt en så kallad matris av mikronutrienter. Den nya näringstäta maten startade en expansion av deras hjärnor, från 450 till 930 kubikcentimeter. (Kemeny 2019 och Pringle 2016)
Se även: Kött påverkar inte klimatet
Den stora hjärnan hänger samman med introduktionen av vår art och mentala förmågor som social och spatial kognition. De kunde nu börja utforska sin omgivning och samarbeta för att lösa komplexa problem. Men samarbete kräver rytmisk synkronisering av beteende. Eftersom det grammatiska språket ännu inte framträtt använde de rytmisk kroppsrörelse, dvs. det vi idag kallar dans. När vi rör oss tillsammans har vi lättare att komma överens, t ex. om det råder åsiktsdivergens. Att kunna resonera - utbyta idéer genom språk från olika synvinklar - är avgörande för social kreativitet.
Men våra förfäder använde också minne i kombination med perception - intuition för beslutsfattande. Det var praktiskt för att undkomma omedelbara faror. Men i dagens moderna samhällen har intuitivt baserade beslut blivit mentala fallgropar. När någon ringer och erbjuder ett trepack med strumpor där ‘bara’ frakten tillkommer, tenderar vi att tycka att det är ett enastående erbjudande. Samma mentala fallgropar griper an i oss om vi i media läser om katastrofer som mer eller mindre utlovar världens undergång. Denna oro blockerar exekutiva funktioner som är viktiga för att entreprenöriellt tänkande.
Lite förvånande spelar maten en betydande roll för vårt mentala välbefinnande, dvs. hur vi hanterar hot och möjligheter. Aktuell forskning visar att människor som avstår animaliskt baserad mat också oroar sig mer för framtiden, upplever sämre välbefinnande och rapporterar svårigheter i sociala situationer. (Forestell & Nezlek 2018) Tänk samarbete för att lösa komplexa problem. Det står i bjärt kontrast till de allmänt etablerade sociala och exekutiva förmågor som gett oss det moderna samhället och som barn utan uppmaning tillämpar i all oändlighet. Fler länkar till källor här.
1. (Djurrättsperspektiv och miljöperspektiv) Personer som inte äter animalier mår inte dåligt av detta faktum, det finns gott om aktuell forskning som kan understryka det. Personerna mår dåligt av att alla andra äter animalier därför att det finns både djupare kunskap och empati om hur djuret, ägget eller mjölken hamnat på tallriken. Något personen valt att ta avstånd ifrån. Här förkastas hela slutsatsen.
2. (Miljöperspektiv) Att äta kött innebär att hela 90% av den mat djuret ätit under sin levnadstid gått till spillo, se näringspyramider. Det är som att växla in en 100-lapp mot en tio-krona bara för att en föredrar mynt framför sedlar.
3. (Miljöperspektiv) Det finns endast 4% vilda djur kvar pga människor, därav fimpas även argument som att viltkött skulle vara en hållbar lösning. Vi har istället mycket arbete att göra för att förhindra utrotning av fler arter.
4. (Hälsoperspektiv) Animalier är förknippat med ökad risk för cancer och hjärt och kärl-sjukdomar, dvs våra vanligaste dödliga folksjukdomar.
5. (Folkhälsoperspektiv) Animalieindustrin är även anledningen till att zoonoser som corona sprids bland människor.
Nu har vi inte ens talat om konkret hur djuren behandlas inom svensk djurindustri vilket är den största anledningen till att veganer tar avstånd från hela djurindustrin. Se mer...
Om vi kokar ner de tre "fynden":
1. Upplever större oro: det är bevisat att djurindustrin är en stor bidragande faktor till CO2-utsläpp och andra aspekter som påverkar miljön negativt. Många som avstår animaliskt gör det för att de vill minska sitt negativa bidrag till miljön. Men sen att majoriteten fortfarande äter kött skapar oro. Det är alltså inte så att oron skapas av att inte äta kött. Det är en oro för framtiden som leder till att folk avstår animaliskt.
2. Sämre välbefinnande: Upplever du oro över att så många helt verkar skita i miljön lär ditt välbefinnande minska.
3. Svårigheter i sociala situationer: man vill inte vara den besvärliga. Speciellt inte i situationer där de flesta äter kött och man är ensam vegetarian / vegan.
Det är så konstigt att skribenten här verkar vända på det hela, och antyda att det är faktumet att dessa människor avstått animaliska produkter som föranlett ett sämre mående, när det inte är svårt att förstå att det är en oro inför hur framtiden ska se ut som fått människor att avstå animaliskt, för att minska sin egna påverkan.
Det är väl också dessa människor som man kan anta ha ett problemlösningstänkt? Vi har problemet miljön, vad kan jag göra för att hjälpa till att lösa det?
De som äter kött däremot har ju ofta inställningen "såhär har vi alltid gjort"-tänk-innanför-boxen-tänk. Så vill du vara "entrepenöig" eller vill du vara en struts med huvudet i sanden? Se mer...
Här är lite mer källor och information för de som vill fördjupa sig:
https://www.lifehack.org/357486/science-says-vegetarians-are-more-intelligent-and-empathetic
https://www.bbc.com/future/article/20200127-how-a-vegan-diet-could-affect-your-intelligence
https://clstamat.medium.com/bad-intel-is-there-evidence-avegan-diet-negatively-impact-intelligence-84c3e48cfa97 Se mer...
Det är känt att dessa produkter har en negativ inverkan på vår fysiska och mentala hälsa.