Vi bor i ett samhälle där fler måste jobba hemma för att hinna med sina arbetsuppgifter. Vi är trötta, stressade och många av oss är också utbrända. Allt fler upplever överbelastning på grund av alla samarbeten. Är lösningen mindre gemensamt arbete?
Vi lägger mycket tid och energi på att lära barnen vikten av samarbete. Vi har skapat oskrivna regler om hur man ska uppföra sig, prata, socialisera och redan i ung ålder läggs stort ansvar på oss att leverera. Vi anpassar oss för att undvika konflikter genom att söka oss till flocken och samarbeta.
Vi programmeras tidigt att samarbete alltid är något bra, något som vi ska sträva efter. Det är inte många som tänker eller pratar om nackdelarna med den här inställningen.
Antalet personer som uppger att de är trötta på långa möten och att ständigt bli avbrutna från sitt arbete ökar i antalet och hörs mer.
Statistiken talar klarspråk: enligt en undersökning utförd av Svenska Möten uppger hälften av alla tjänstemän i Sverige att möten på jobbet är bortkastad tid. I tid motsvarar ineffektiva möten ca 4 arbetsveckor om året per anställd. Alltså sitter vi i möten en hel månad per år. Endast en bråkdel av alla tjänstemännen anser att möten alltid är nödvändiga och väl använd tid, resten av de tillfrågade svarade att det inte har någon större betydelse för dom.
Det här är inte unikt för oss i Sverige utan ett tilltagande fenomen i hela världen. Jag läste en uppmärksammad artikel i Harvard Business Review som slår fast att 80% av vår arbetsdag går åt till samarbete av något slag, det kan vara möten, mejl, telefonsamtal, SMS med mera.
Den tid vi lägger på olika former av samarbeten på jobbet har enligt forskning ökat med 50% de senaste 10 åren. Det tar runt 19 minuter att ställa in sig för en uppgift, följden blir att medarbetarna inte hinner fokusera och reflektera innan nästa distraktion. Många upplever att kvalitén i arbetet blir allt sämre och för att bibehålla eller ens hinna med sina arbetsuppgifter måste många arbeta hemma. Vi tar med oss vårt arbete och arbetsrollen hem, viket ökar konflikter, stress och risken för utbrändhet. Oftast bär vi runt på detta i tystnad och intalar oss själva att det är så det ska vara. Rädslan för att bli ersatt på jobbet är tillräcklig för att motivera oss till att bara "köra på".
Mycket har förändrats under 2000-talet och tekniken gör det möjligt för oss att göra saker vi tidigare inte kunnat. Vi lever i en omställningsfas där vi inte riktigt har hittat rätt än. Vi har ännu inte lärt oss hur vi ska använda de olika verktygen som nu finns tillgängliga utan låter snarare tekniken använda oss. Vi kan peka ut många olika orsaker till varför vi känner oss överbelastade, det kan vara en bristande självdisciplin, brist på inflytande, stress. Men det hela landar någonstans i att vi upplever någon sorts rädsla, för många är det att inte räcka till som i slutändan bottnar i en rädsla för att känna sig betydelselös.
Genom att prata med varandra förtydligar vi våra roller och syften. Och om vi lär oss hur vi kommunicerar effektivt, tränar upp vår förmåga att lyssna på andra och pratar om hur våra samarbeten kan istället bli meningsfulla och roliga. Det gör att känslan av överbelastning minskar och vi skapar utrymme för rörelse. Vi behöver utveckla vårt självledarskap och ha större tillit i oss själva som individer. Fler företag ger sina medarbetare mer ansvar och utrymme att ta egna beslut, detta i sin tur driver engagemang och inflytande på alla nivåer. Samarbeten får en helt annan betydelse och vi kan ha en viss stolthet i att vi lyckades skapa något för framtiden.
5 effektiva tips
1. Avsätt tid i kalendern för att planera mötet.
2. Ange ett tydligt syfte och mål. Skriv det i inbjudan och läs upp det i början av mötet.
3. Variera möblering, mötesmetod, plats etc.
4. Skapa delaktighet och välkomna alla genom att titta deltagarna i ögonen när mötet börjar.
5. Avsluta med att reflektera. Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi gjort bättre? Hur gör vi det bättre nästa gång?