I Sverige fortsätter betalningar vid köp att digitaliseras i en snabb takt, vilket resulterar i att allt färre konsumenter använder kontanter som betalningsmedel i handeln, på restauranger, i kollektivtrafiken och hos hårfrisören. För att säkerställa att alla samhällsmedborgare kan hantera sina ekonomiska transaktioner, har en statlig kontantutredning inletts. Den ska undersöka och fastställa framtiden för kontanthantering i landet.

Inkludering och beredskap är centralt i utredningen

Det uppskattas att cirka en miljon svenskar idag står utanför den digitala betalmarknaden, vilket belyser behovet av att inkludera alla i samhället i betalsystemet. Utredningens utgångspunkt är regeringens ambition att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det innebär tillgång till både digitala betallösningar och effektiv kontanthantering, oavsett var i landet man befinner sig, skriver Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk handel.

Beredskapsperspektivet betonar även vikten av att inte vara helt beroende av digitala betalningslösningar, särskilt inte för livsnödvändiga varor som mat, läkemedel och drivmedel. Dessa bör fortfarande kunna köpas med kontanter för att garantera säkerhet och tillgänglighet under eventuella kriser eller avbrott i elektricitets- eller datanätverk.

Avtalsfriheten central - efterlyser lösningar på finansiella utmaningar

Svensk Handel, som representerar handelns företag, deltar i den statliga utredningen och värnar om avtalsfriheten. Denna frihet är central för handeln, men organisationen lyfter också fram den ekonomiska belastningen som en obligatorisk acceptans av kontanter skulle innebära. Trots att kontanta transaktioner endast utgör mellan 6 och 8 procent av handelns omsättning, skulle en lag om obligatorisk kontanthantering leda till betydande kostnadsökningar för företagen.

Svensk Handels rapport från 2023 visar att majoriteten av handlarna, nära 90 %, fortfarande accepterar kontanter, och många planerar att fortsätta med det. Dock ställs frågan om vem som ska upprätthålla och finansiera dessa tjänster framöver, om kraven på att acceptera kontanter blir lag.

"För handeln är avtalsfriheten viktig och om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster som saknar kommersiell bärkraft måste man även ställa sig frågan; vem ska upprätthålla och finansiera den framtida kontanthanteringen?" - Bengt Nilervall, Svensk Handels expert på betalfrågor.

Om Finansinspektionens utredning

Den statliga kontantutredningen påbörjades av Finansinspektionen den 1 februari. I referensgruppen medverkar Svensk Handel tillsammans med bland andra Betalningsrådet, Finansinspektionen, Länsstyrelserna, Post- och Telestyrelsen (PTS), Riksbanken och Tillväxtverket. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2024.

Exempel på delar som ingår i utredningen:

  • Kartlägga i vilken utsträckning kontanter accepteras som betalning idag.
  • Kartlägga vilka tjänster och produkter och geografiska områden där kontanter spelar en särskild roll, i fredstid, vid höjd beredskap och vid krig.
  • Analysera effekterna av nuvarande lagstiftning.
  • Vid behov överväga åtgärder för att stärka möjligheten till kontantbetalning och kontanthantering avseende livsnödvändiga varor.

Se även: Svenskarna vill behålla kontanterna för krisberedskap och valfrihet


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.

Taggar:

0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.