Reformer och tekniska förbättringar inom jordbrukssektorn var ett par saker som lade grunden för industriell tillväxt. Det menar Vinzent Ostermeyer, vid Lunds universitet, som i sin doktorsavhandling studerat industrialiseringen och hur Sverige kunde växa så snabbt.
Sverige exporterade också järn, trä och vete och utöver det hade statens satsningar på infrastruktur, särskilt järnvägen, också stor betydelse. Arbetskraften i Sverige var också relativt välutbildad vilket gjorde att de kunde ta till sig och utveckla ny teknik och nya processer. Detta är enligt Vinzent Ostermeyer faktorer som är välstuderade.
– Däremot har mycket lite forskning genomförts för att studera orsakerna till industrialiseringen på företagsnivå. Och de få studier som har gjorts har framför allt studerat de större industriföretagens framväxt, berättar han för Esbri. Men de allra flesta tillverkningsföretag förblev små, men spelade ändå en viktig roll.
Ångmaskinen och importtullar
För att förstå industrialiseringen behöver man förstå vad som drev mindre företag att växa. Enligt Ostermeyers forskning vad det två policyförändringar som var avgörande.
– När småföretagarna fick möjlighet att bolagisera sitt företag kunde de investera i ny teknik, till exempel ångmaskinen. Det hade en stor inverkan på tillväxten i mindre företag, säger Vinzent Ostermeyer.
Relaterat: 15 världskända svenska uppfinningar alla bör känna till
I Sverige infördes också höga importtullar för att skydda den svenska tillverkningssektorn från internationell konkurrens. Det gynnade särskilt lågproduktiva fabriker. Idag används ordet protektionism för att beskriva detta.
– Det gav dem möjlighet att lära sig, förnya och förbättra sina produktionsprocesser. De företag som var mer produktiva skadades däremot av politiken eftersom de minskade sina innovationsinsatser när hotet om internationell konkurrens minskade, menar Vinzent Ostermeyer.
Tillverkningsindustrin en nyckel
Förhöjd levnadsstandard blev en av följderna av den industriella tillväxten. Tjänstesektorn växte med under tiden.
– Fler och fler fick jobb på industrierna, och det ökade efterfrågan på lokala tjänster i städerna. Skräddare, försäljare, advokater och revisorer är exempel på yrken som blev allt fler.
– Ny teknik som gjorde arbetstagarna mer produktiva var också en viktig faktor. Likaså var möjligheten för okvalificerad arbetskraft att jobba inom sektorn, och att exportera tillverkningsprodukter avgörande för en ökad levnadsstandard, avslutar Vinzent Ostermeyer.
Se hela avhandlingen här.
