Fler än 8 av 10 svenskar handlar på nätet under året och inför jul ökar e-handeln avsevärt. Då passar bedragare på bland annat genom att skräddarsy meddelanden om leveranser eftersom de vet att de som beställer paket väntar på vidare information om sin beställning. Enligt undersökningen Svenskarna och internet  har över hälften av svenskarna någon gång blivit utsatta för bluffmejl eller bluff-sms.

Ingen går säker

Det är viktigt att konsumenter är uppmärksamma på att denna typ av bedrägerier förekommer. Enligt undersökningen kan alla bli utsatta. En vanlig missuppfattning är att nätbedrägerier bara drabbar äldre och okunniga internetanvändare. Men det är främst 70-, 80- och 90-talister som drabbas. 

– Det är en myt att det bara är äldre personer som drabbas. Det är också viktigt att komma ihåg att man kan råka ut för bedrägerier även om man är tekniskt kunnig. När man har bråttom eller utsätts för stress är det väldigt lätt att gå på en bluff. Det vet bedragarna och utnyttjar det faktum att vi ofta är jäktade i julhandeln, säger Björn Appelgren folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

Bluffen ser trovärdig ut

Se upp för spoofing. Det är när bedragaren skickar meddelanden som ser ut att komma från välkända etablerade företag. Om du tidigare fått sms från ett företag är det lätt hänt att det falska sms:et sorteras in tillsammans med dessa på mobilen, vilket gör det ännu svårare att upptäcka. 

Falska webbplatser är en annan typ av spoofing. De är designade för att uppfattas som en äkta nätbutik men istället får du dina kortuppgifter kapade när du handlar där. En stor del av alla kortbedrägerier sker i dessa falska nätbutiker. 

– Under hösten har vi dessutom sett exempel på flera falska nätbutiker som är AI-genererade. Precis som tidigare luras du att tro att du är inne på en äkta nätbutik, men med hjälp av AI gör bedragarna sidorna mer trovärdiga och kan göra många fler av dem på kort tid, säger Björn Appelgren.

Så skyddar du dig i julhandeln

• Klicka inte på länkar som kommer i sms eller mejl. Dubbelkolla genom att kontakta den påstådda avsändaren genom en kontaktväg du själv letar upp.
• Lita inte på avsändaren som står i ett mejl eller sms. Bedragare kan själva välja vilket namn eller nummer som ska visas.
• Kontrollera noga att du faktiskt är på rätt webbplats när du näthandlar. Om du ser en annons eller ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant ska en varningsklocka ringa hos dig.
• För aldrig över pengar till någon som tar kontakt med dig via telefon, sms eller mejl. Dela aldrig med dig av kortuppgifter eller lösenord,
• Om du inser att du har råkat lämna ifrån dig kortuppgifter, kontakta din bank för att spärra kortet och kontrollera om några köp eller kontantuttag har gjorts. Om någon har handlat med ditt kort, gör en polisanmälan.

Källa: Internetstiftelsen