Blufföretag på nätet 2026 – så känner du igen en bluffaktura

Vad är Varningslistan?

Svensk Handel driver Varningslistan, ett register över företag som riktar felaktiga krav mot andra företag. I september 2026 finns 323 företag på listan. Den uppdateras löpande, ofta flera gånger i månaden.

Ett företag kan hamna på listan av flera skäl. Det räcker inte med att någon är missnöjd. Svensk Handels kriterier omfattar bland annat att bolaget skickar erbjudanden utformade som fakturor, fakturerar utan föregående kontakt, använder ett namn som förväxlas med ett etablerat varumärke, säljer tjänster som inte existerar eller saknar värde, gör det orimligt svårt att säga upp ett avtal, är polisanmält, saknar styrelse eller saknar identifierande uppgifter som organisationsnummer och adress.

Det är värt att komma ihåg vad listan är och inte är. Den är Svensk Handels bedömning, inte en dom. Att ett bolag saknas på listan betyder inte att det är seriöst, och listan är inte heltäckande.

Bedragarna kapar riktiga företags namn

Den tydligaste förändringen 2026 syns i vilka namn som läggs till. Av de tjugo senaste tilläggen på Varningslistan är merparten markerade med "kapat namn". Det betyder att namnet tillhör ett verkligt företag eller en verklig person som inte har med bedrägeriet att göra.

Ett exempel är polska DEVÅ GROUP. Svensk Handel skriver rakt ut att "det polska bolaget Deva Group står ej bakom utskicket". Samma sak gäller namn som PINSENT MASONS LLP och JAN© Accountants en Adviseurs B.V. De är riktiga bolag vars identitet har stulits.

Det här är viktigt av två skäl. Dels blir de kapade bolagen själva drabbade. Dels betyder det att du inte kan lita på ett avsändarnamn som ser bekant ut. Att fakturan kommer från ett bolag du kan googla fram är inget kvitto på att den är äkta.

Tre metoder som dominerar just nu

Förfalskad mejldialog. Den vanligaste metoden 2026. Mejlet innehåller en påhittad konversationshistorik längre ner i tråden, där någon på ditt eget företag verkar ha godkänt en beställning. Ofta används en chefs namn. Ekonomiavdelningen ser en intern bekräftelse och betalar. För att kunna bygga en trovärdig tråd behöver bedragaren namn och adresser till dina medarbetare, och de uppgifterna kommer ofta från en dataläcka. Kolla om era uppgifter har läckt.

Domänfakturor. Mejl om att ditt domännamn måste förnyas. DRM Sweden, som Svensk Handel förde upp på Varningslistan i maj 2026, skickade krav om "domänförnyelse" och "meddelandetjänst" via fakturaplattformen Invoice Ninja. Svensk Handel konstaterar att en betalning inte förnyar domänen och att utskicket saknar koppling till mottagarens registrar.

Falska myndighetserbjudanden. Brev om varumärkesregistrering eller företagsregistrering som är utformade för att se officiella ut. OMPS Trademark Publication är ett exempel. Formuläret ser ut som en myndighetshandling men är ett avtal om en tjänst med tveksamt värde.

Senast uppförda på Varningslistan

Det här är de senaste bolagsnamnen som Svensk Handel fört upp på listan, utan markering för kapat namn.

Listan ändras varje månad. Kolla alltid den aktuella versionen hos Svensk Handel innan du betalar något du inte känner igen.

Är företaget en bluff? Så kollar du själv

Många söker på ett bolagsnamn plus ordet bluff efter ett säljsamtal som kändes fel. Det betyder inte att bolaget finns på någon varningslista. Aggressiv telefonförsäljning är inte samma sak som bedrägeri, och de flesta bolag som folk är misstänksamma mot är helt lagliga. Så här tar du reda på vad du har att göra med.

Börja med Varningslistan och sök på namnet. Slå sedan upp organisationsnumret hos Bolagsverket eller en kreditupplysningstjänst. Kontrollera när bolaget registrerades, vilken verksamhet det har registrerat, om det har en styrelse och om årsredovisningen är inlämnad. Ett nystartat bolag utan styrelse som säljer tjänster per telefon är värt en extra fundering.

Jämför sedan det du blev lovad med det som står i pappret. Bluffarnas gemensamma nämnare är att det muntliga och det skriftliga inte stämmer överens. Be alltid om skriftlig information innan du bestämmer dig, och betala aldrig en faktura bara för att den ser officiell ut.

Varningssignaler i en faktura

Titta efter en avsändare du inte känner igen, gärna med en e-postadress som liknar men inte är ett känt företags. Beskrivningen av varan eller tjänsten är ofta vag. Kontaktuppgifter saknas eller går inte att nå. Betalningsfristen är kort och tonen pressande.

Kontrollera organisationsnumret. Felaktiga eller påhittade nummer är vanligt, liksom stavfel och logotyper som ser lite fel ut. En äkta faktura hänvisar dessutom till något du faktiskt har beställt.

Så gör du om du fått en bluffaktura

1. Betala inte.
2. Bestrid fakturan skriftligt, gärna via mejl så att du har tidsstämpeln.
3. Spara bestridandet och all korrespondens.
4. Anmäl företaget till Svensk Handels varningslista.
5. Bestrid igen om det kommer en påminnelse eller ett inkassokrav.
6. Bestrid även hos Kronofogden om ärendet går dit, inom den tidsfrist som anges.

Poängen med att bestrida är enkel. Om du inte bestrider kan kravet fastställas och bli en betalningsanmärkning. Om du bestrider måste motparten driva ärendet till domstol och där bevisa att ett avtal finns. Det kan blufföretag sällan.

Vanliga frågor

Är muntliga avtal bindande i Sverige? Ja. Därför spelar bedragare in säljsamtal och lockar fram ett "ja". Var noga med vad du säger i telefon och begär alltid skriftlig bekräftelse innan du tackar ja till något.

Vad händer om ärendet går till Kronofogden? Du måste bestrida även där, inom tidsfristen. Gör du det avslutas ärendet hos Kronofogden och motparten får driva det vidare till domstol om de vill.

Får jag en betalningsanmärkning av ett obetalt bluffkrav? Inte om du bestrider i tid. Anmärkningen kommer först när ett krav fastställs utan att ha bestridits.

Mitt företags namn används av bedragare. Vad gör jag? Polisanmäl och kontakta Svensk Handel. Varningslistan markerar kapade namn just för att skilja det drabbade bolaget från bedragaren.