Svensk Handel har bland annat Varningslistan som varnar för företag som skickar bluffakturor eller använder sig av oseriösa försäljningsmetoder.

En del bluffmakare skickar ut brev med vilseledande erbjudanden, andra ringer upp. Vissa är verksamma online och försöker lura kunder in i orimliga abonnemang som är dyra att ta sig ur.

I värsta fall kan det leda till betalningsanmärkning när Kronofogden kopplas in. Blufföretag drar sig inte för att utnyttja systemet.

Kan det bli värre än att först luras in i ett falskt avtal och sen tvingas betala förseningsavgifter och inkassokrav för att man vägrar betala?

Var vaksam: Vad du ska titta efter

Tecken på en falsk faktura:

• Okänd avsändare – företaget känns inte igen, ofta fejkad avsändaradress, som ibland påminner om ett seröst företag.
• Otydlig beskrivning – det framgår inte vad du ska betala för.
• Brist på kontaktuppgifter – ingen adress, telefon eller webbplats.
• Fokus på snabb betalning – kort betalningsfrist eller hot om åtgärder.
• Felaktiga detaljer – fel organisationsnummer, stavfel, manipulerade logotyper.

De flesta företagare är seriösa, men känns något fel – kolla varningslistan. Alla blufföretag hinner dock inte listas direkt, så var alltid vaksam. På Svensk Handels sida hittar du även råd om säkerhet och information om hur du anmäler blufföretag.

Så agerar du när du fått en falsk faktura

• Betala inte.
• Bestrid fakturan skriftligt direkt till avsändaren (gärna via e-post).
• Spara en kopia av bestridandet.
• Anmäl blufföretaget till Svensk Handels varningslista och ev. polisen.
• Bestrid igen om du får påminnelse, inkasso eller krav från Kronofogden – annars kan skulden fastställas. Mer om hur du bestrider fakturan med lagen på din sida.

Tips: Går ärendet till domstol måste företaget bevisa att ett avtal finns, vilket blufföretag sällan klarar. Men tänk på att muntliga avtal är bindande i Sverige – var därför försiktig med vad du säger i säljsamtal.

Så undviker du oseriösa erbjudanden

• Fakturor som egentligen är erbjudanden – läs alltid det finstilta.
• Skriv aldrig på avtal online eller säg ”ja” i telefon om du är osäker.
• Be alltid om mer information – vägrar de skicka är de troligen inte seriösa.
• Avvakta eller tacka nej om det inte känns rätt – lita på din magkänsla.
• Kolla upp företaget, t.ex. i Svensk Handels varningslista.

Listan: Här är några falskspelare igång just nu

Nikolaos Leonidas Georgiou - Skickar fejkade e-postkonversationer som får det att se ut som om någon från ditt företag varit i kontakt tidigare, i syfte att lura dig att betala en falsk faktura.

Kevin Valdemarson - Använder förfalskade mailväxlingar där de låtsas att en kollega från din organisation redan kommunicerat med dem, för att få dig att betala en bluffräkning.

Love Sika Baah - Sänder ut e-post med manipulerad tidigare korrespondens som verkar komma från din arbetsplats, med målet att vilseleda dig till betalning.

Eddy Glen Oulai - Falska e-post som ger intryck av att din medarbetare redan haft kontakt, i avsikt att lura dig att erlägga betalning för påhittade tjänster.

Dynamically Services Limited - Skickar falsk e-post med som föreställer kontakt med någon från ditt team.

William Mendy - Mail skickas på nätet med förfalskad tidigare dialog där den ena parten ser ut att vara någon från ditt företag. Syftet är att vilseleda dig att betala den bilagda fakturan.

Accelerated Growth AB - Mail skickas på nätet med förfalskad tidigare dialog där den ena parten ser ut att vara någon från ditt företag. Syftet är att vilseleda dig att betala den bilagda fakturan.

Taiwo Akingbehin - Utger sig för att vara chef eller ledningsperson inom din verksamhet och skickar e-post med manipulerad mailhistorik, där metoden är kopplad till tidigare varningslistade Bain & Company.

SABINA AI - Kontaktar dig telefonledes för att säga upp tjänster du aldrig abonnerat på, varvid uppsägningsprocessen resulterar i att du istället tecknar ett avtal.

W24 HOSTING - Fakturerar för webhotell-tjänster genom att påstå att de övertagit alla kundkontrakt från Web Hosting Solutions 24 AB, trots att du aldrig varit kund.

Accenture AB (kapat namn) - Påstår sig vara Accenture-medarbetare och kontaktar ekonomipersonalen med förfalskade VD-konversationer för att pressa fram snabba betalningar av stora, opåräknade fakturor.

Gruppen Ai - Utfärdar räkningar för avslutande av tjänster som aldrig har beställts eller nyttjats av mottagaren.

SVENSK INTERNET REKLAM - Utskickar fakturor för internetmarknadsföringstjänster utan att mottagaren någonsin beställt eller godkänt sådana tjänster.

KB KARRIÄRBANKEN - de skickar erbjudanden som kan uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker utan att någon beställt.

JA Jobbaktuellt - dessa skickar erbjudanden som uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker trots att annonserna inte har beställts.

Annonsportalen Skola & Utbildning - ringer och hänvisar till ett tidigare upprättat avtal. Detta trots att det aldrig funnits ett avtal mellan parterna. Därefter ber inringaren om en signatur för att avsluta det påstådda avtalet, signaturen används i stället som tecknande av en order.

Jobbjakt - skickar erbjudanden som uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker trots att annonserna inte har beställts.

Företagsjournalen - Säljare ringer och får det att låta som att man är en nuvarande kund och hänvisar till ett avtal som en tidigare anställd på företaget ska ha signerat. När man motsätter sig avtalet erbjuds man att avsluta tjänsten genom att betala en faktura.

Film: Så här hanterar du en bluffaktura

Se även:

• Fått bluffaktura – så tar du dig ur situationen
• Svensk Handels varningslista
• Appen Säkerhetscenter
• Så får du enkelt fakturaskojarna att försvinna