Blufföretag utnyttjar systemet

Bedragarna arbetar på många olika sätt. En del skickar vilseledande brev som ser ut som fakturor, andra ringer upp och försöker stressa fram en ”bekräftelse”. Allt fler är dessutom verksamma på nätet och lurar in företag i dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.

I värsta fall kan det leda till betalningsanmärkningar när Kronofogden kopplas in. Blufföretag drar sig inte för att utnyttja systemet fullt ut – vilket gör det extra viktigt att agera direkt om du misstänker att något inte står rätt till.

👉 Se Svensk Handels varningslista över blufföretag

Aktuella blufföretag 2026 – företag som förekommer på varningslistor

Artikeln uppdateras löpande när nya blufföretag tillkommer. Bolagen är grupperade efter tillvägagångssätt.

Bluffakturor med förfalskad mejldialog

Den vanligaste metoden 2026: ett mejl skickas med en manipulerad konversation där det ser ut som om någon från ditt företag redan haft kontakt med avsändaren och godkänt en beställning. Syftet är att vilseleda dig att betala den bifogade fakturan. Var extra uppmärksam på interna namn som "vidarebefordras" utan att du känner igen dialogen.

• Franchua Dixon (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-18
• Husayn Mohamed (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-18
• Kristian Abdo (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-18
• Noor Gurramkonda (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-18
• Gaye S Malick (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-12
• Claudia M Sanchez (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-11
• Mitline Mbemba (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-05-11
• The Secure (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-04-29
• DEVÅ GROUP (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-04-28
• Infinity Group Ltd (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-04-17
• Arminda Caroncal (KAPAT NAMN) – publicerad 2026-04-17
• Parth Patel (KAPAT NAMN)
• Mukesh Yedla (KAPAT NAMN)
• Gina Rani (KAPAT NAMN)
• Lucie Weaver (KAPAT NAMN)
• Cameisha Saulas (KAPAT NAMN)
• Patrik Zlodnjak (KAPAT NAMN)

Bluffakturor som utger sig för att komma från kända företag

Vissa blufföretag utformar sina fakturor så att de ser ut att komma från välkända varumärken eller tidigare leverantörer. Tanken är att utnyttja förtroendet för det riktiga bolaget – eller att en faktisk affärsrelation funnits.

• Messe Düsseldorf (KAPAT NAMN) – Fakturor utformas för att se ut att komma från det välkända mässbolaget Messe Düsseldorf.
• Stemcell Technologies (KAPAT NAMN) – Skickar mejl som påminnelse på en tidigare oreglerad faktura som dock aldrig har ställts ut. Mottagande konto är utbytt och utskicket utnyttjar att en tidigare leverantörsrelation kan ha funnits.

Domänbluffar och bluffakturor för "förnyelse"

Bedragare som utger sig för att sköta domännamn eller webbtjänster är en återkommande typ. Fakturorna ser ut som obligatoriska förnyelser men har inget med din nuvarande registrar att göra.

• DRM Sweden – publicerad 2026-05-11. Skickar mejl med uppmaning att betala faktura för "domänförnyelse" och "meddelandetjänst" via en onlineportal. Utskicket är utformat för att uppfattas som en obligatorisk förnyelse av befintliga domännamn, men har inget med din nuvarande registrar att göra. Fakturan saknar verifierbara avsändaruppgifter och skickas via plattformen Invoice Ninja. Betalning leder inte till någon domänförnyelse.

Varumärkesbluffar – fejkade myndighetsutskick

En annan vanlig kategori är utskick som rör registrering eller förnyelse av varumärken. De ger ofta intryck av att komma från en officiell myndighet och kan lätt misstolkas som obligatoriska krav.

• OMPS Trademark Publication – Skickar erbjudanden om registrering eller förnyelse av varumärken. Utskicken kan ge intryck av att komma från en internationell motsvarighet till PRV.

Var vaksam: Vad du ska titta efter

Tecken på en falsk faktura:

• Okänd avsändare – företaget känns inte igen, ofta fejkad avsändaradress, som ibland påminner om ett seriöst företag.
• Otydlig beskrivning – det framgår inte vad du ska betala för.
• Brist på kontaktuppgifter – ingen adress, telefon eller webbplats.
• Fokus på snabb betalning – kort betalningsfrist eller hot om åtgärder.
• Felaktiga detaljer – fel organisationsnummer, stavfel, manipulerade logotyper.

De flesta företagare är seriösa, men känns något fel – kolla varningslistan. Alla blufföretag hinner dock inte listas direkt, så var alltid vaksam. På Svensk Handels sida hittar du även råd om säkerhet och information om hur du anmäler blufföretag.

Se även: Kolla om dina personuppgifter har läckt – här gör du testet direkt

Så agerar du när du fått en falsk faktura

• Betala inte.
• Bestrid fakturan skriftligt direkt till avsändaren (gärna via e-post).
• Spara en kopia av bestridandet.
• Anmäl blufföretaget till Svensk Handels varningslista och ev. polisen.
• Bestrid igen om du får påminnelse, inkasso eller krav från Kronofogden – annars kan skulden fastställas. Mer om hur du bestrider fakturan med lagen på din sida.

Tips: Går ärendet till domstol måste företaget bevisa att ett avtal finns, vilket blufföretag sällan klarar. Men tänk på att muntliga avtal är bindande i Sverige – var därför försiktig med vad du säger i säljsamtal.

Så undviker du oseriösa erbjudanden

• Fakturor som egentligen är erbjudanden – läs alltid det finstilta.
• Skriv aldrig på avtal online eller säg ”ja” i telefon om du är osäker.
• Be alltid om mer information – vägrar de skicka är de troligen inte seriösa.
• Avvakta eller tacka nej om det inte känns rätt – lita på din magkänsla.
• Kolla upp företaget, t.ex. i Svensk Handels varningslista.

Film: Så här hanterar du en bluffaktura

Vanliga frågor om blufföretag och bluffakturor

Vad är ett blufföretag?

Ett blufföretag är en aktör som lurar företag eller privatpersoner att betala för varor, tjänster eller abonnemang som aldrig beställts – eller som har ett helt annat innehåll än vad som utlovats. Vanliga metoder är falska fakturor, vilseledande erbjudanden som ser ut som fakturor, fejkade mejldialoger och påstridiga säljsamtal som försöker locka fram ett muntligt "ja". Svensk Handels varningslista samlar de bolag som anmälts för den här typen av metoder.

Måste jag betala en bluffaktura?

Nej. Har du inte beställt varan eller tjänsten är du inte skyldig att betala. Det viktiga är att du bestrider fakturan skriftligt så snart som möjligt – gärna via e-post så du har bevis. Betala aldrig "för säkerhets skull", och låt dig inte stressas av korta betalningsfrister eller hot om inkasso.

Hur bestrider jag en falsk faktura?

Skicka ett skriftligt bestridande till avsändaren där du tydligt skriver att du inte godkänner fakturan och varför (t.ex. att inget avtal finns). Spara en kopia. Får du sedan en påminnelse, ett inkassokrav eller ett krav från Kronofogden ska du bestrida på nytt – annars kan skulden fastställas trots att den är felaktig. Anmäl också bolaget till Svensk Handels varningslista och eventuellt till polisen.

Vad händer om bluffakturan går till Kronofogden?

Får du ett föreläggande från Kronofogden måste du bestrida även där, inom angiven tidsfrist. Gör du inte det fastställs skulden och du kan få en betalningsanmärkning – även om kravet är ogrundat. Om du bestrider hamnar ärendet hos tingsrätten, och då måste blufföretaget bevisa att ett avtal faktiskt finns, vilket de sällan klarar.

Är muntliga avtal bindande i Sverige?

Ja, muntliga avtal är juridiskt bindande i Sverige. Det är därför bedragare ofta spelar in säljsamtal och försöker locka fram ett "ja". Var försiktig med vad du säger i telefon, be alltid om skriftlig information innan du tar ställning, och säg tydligt nej om du är osäker.

Se även:

• Fått bluffaktura – så tar du dig ur situationen
• Kolla om dina personuppgifter har läckt – här gör du testet direkt
• Svensk Handels varningslista
• Appen Säkerhetscenter
• Så får du enkelt fakturaskojarna att försvinna

Bedragarna blir allt skickligare – men med rätt kunskap är det ofta enkelt att avslöja bluffen i tid. Dela gärna artikeln med andra företagare så att fler slipper bli lurade.