Business Sweden, som spelar en central roll i att främja svensk export, kombinerar statliga och privata uppdrag. Detta inkluderar att resa med ministrar och kungligheter för att representera Sverige internationellt samt att utföra privata konsultuppdrag. Denna dubbla natur har skapat ett betydande fotavtryck på marknaden, men också lett till kritik om otydlig styrning och ekonomiska upplägg.
Riksrevisionens rapport, som släpptes strax före jul, belyser flera potentiella problem:
- Business Sweden betalar ingen inkomstskatt och har inga avkastningskrav.
- Organisationen har nära kopplingar till ambassader och drar fördel av statligt finansierade kontakter.
- Vinst från statligt finansierade projekt kan användas för att täcka förluster i den privatfinansierade verksamheten.
Trots dessa farhågor hävdar Business Sweden att det finns en överenskommelse med Utrikesdepartementet (UD) om deras ekonomiska upplägg. Riksrevisionen har dock inte kunnat verifiera detta.
Riksrevisionen påpekar också att Business Sweden kan spara statliga anslag från ett år till ett annat utan begränsningar, vilket ytterligare bidrar till den ekonomiska oklarheten. Kritiken mot Business Sweden är inte ny; redan 2013 varnade Riksrevisionen för att organisationen kan konkurrera ut privata aktörer på exportstödsmarknaden.
Trots detta avfärdar regeringen Riksrevisionens slutsatser. I ett svar till riksdagen betonar regeringen att Business Swedens verksamhet inte utgör otillåtet statsstöd, med hänvisning till organisationens unika modell med ansvar och risk jämnt fördelade mellan staten och näringslivet.
"Regeringen bedömer att det i dagsläget inte bedrivs någon verksamhet som innebär konkurrensfördelar eller uppbärande av otillåtet statsstöd hos Business Sweden," skriver regeringen till riksdagen.
Riksdagens näringsutskott stödjer regeringens bedömning, och den 12 juni klubbades regeringens skrivelse utan debatt. Riksrevisionen kommer inte att anmäla Business Sweden till EU-kommissionen angående misstänkt otillåtet statsstöd, då det "inte är myndighetens uppgift."
Kritiker som tidigare generalkonsuln Olle Wästberg har argumenterat för att Business Sweden bör läggas ned för att undvika att snedvrida marknaden, medan andra som Ulf Pehrsson, nuvarande ordförande för Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, anser att modellen bör behållas men förbättras, särskilt när det gäller stöd till små och medelstora företag.
