Förutom att sänka skatten för majoriteten av dessa företagare, minskar förslaget även den administrativa bördan med 34 procent. Företagarna och Svenskt Näringsliv har ställt sig bakom huvuddragen i förslaget.
Ett av förslagen är att slå ihop dagens förenklings- och huvudregel till en gemensam regel, där ett höjt schablonbelopp per företag ökar från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp. Detta innebär att delägare kan ta ut 300 000 kronor istället för 200 000 kronor, om de använder förenklingsregeln.
Förslaget inkluderar även ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst på 6,9 miljoner kronor för beskattningsåret och två år tidigare. Detta gynnar särskilt framgångsrika entreprenörer.
Gränsbeloppen ökar med 15 procent, vilket särskilt gynnar små företag och företag som anställer. Till exempel kan en delägare som idag kan ta ut 100 000 kronor istället ta ut 115 000 kronor.
En tidigare regel som infördes av dåvarande finansminister Anders Borg, som krävde ett kapitalandelskrav på 4 procent för att hindra partners hos revisionsjättar och advokatbyråer från att lyfta stora lågbeskattade utdelningar, föreslås nu slopas. Utredningen menar att kravet haft begränsad effekt och lett till omfattande skatteplanering.
Andra förändringar som föreslås:
- Delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget.
- Syskonkretsen ska inte längre betraktas som närstående och påverkar därför inte en delägares beskattning.
- Skyldigheten att lämna kontrolluppgift utökas för att möjliggöra automatiserad skatteberäkning och bättre kontrollmöjligheter.
- Ägarskiften påverkas indirekt genom kortare tidsgränser och snävare närståendebegrepp.
Förändringarna berör 540 000 delägare i 400 000 företag, som tillsammans har 1,6 miljoner anställda.
På frågan om ett mer förmånligt system kan vara demoraliserande för löntagarkollektivet svarar Elisabeth Svantesson: ”Jag uppfattar inte att det är det, men jag uppfattar att vi har för hög skatt på arbete. Det är den stora utmaningen och där vill vi fortsätta sänka skatten.”
Svantesson ser inga förutsättningar för att nå en överenskommelse med Socialdemokraterna om ett system som tål regeringsskiften, då deras syn på skatter skiljer sig avsevärt. ”De vill se högre skatter, vi vill se lägre,” säger hon.
