TN har talat med en rad experter som är allt annat än positiva och menar på att förslagen hotar svenska basnäringar. Reaktionerna handlar om mängden av nya förslag, EU:s centralstyrning samt att det är mycket svårt att få en överblick över vad som faktiskt gäller.
Helena Andreason som är jurist och expert på miljöfrågor på LRF säger till TN att det är svårt att få grepp om och analysera konsekvenserna eftersom de olika förslagen överlappar varandra.
Förslagen är många och flera av dem handlar om att kontrollera skogsnäringen, något som flera experter menar fungerar väldigt bra i Sverige.
– Det skulle för Sveriges del innebära att ungefär 80 000 hektar mark måste tas ur produktion. När EU presenterade lagförslaget menade man att vi här uppe i Norden skulle kunna låta vattenbufflar beta på de återvätade torvmarkerna och att vi skulle odla tranbär. Hur vattenbufflarna skulle få mat och överleva den svenska vintern tänkte man liksom inte på, berättar hon för TN.
Fler röster är kritiska.
Reglerna riskerar att slå hårt mot småskaliga aktörer i länder som Sverige, Finland och Österrike där det finns en stor andel små privata jord- och skogsbrukare, menar Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna.
Förslaget visar ju någonstans vart EU är på väg. Det är en god tanke att restaurera natur men ingen talar om vilka konsekvenser det får. Här talar vi om kanske flera miljoner hektar skog som måste tas ur produktion till en kostnad på flera hundra miljarder, påpekar John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna.
Ursula von der Leyen är just nu under korruptionsutredning där hon anklagas för att inte ha varit transparant vid inköpen av vaccin till EU. Von der Leyens make Heioko är medicinsk direktör för Orgenesis som varit inblandad vid framtagning av covidvaccin. Många menar att risken för jäv är uppenbar. Hon har tidigare varit i blåsväder där anklagelser om korruption lyfts fram gällande kontrakt med Tysklands försvarsdepartement.
TN listar ett axplock av EU:s alla gröna förslag:
- Den gröna given presenterades i december 2019 och drar upp huvudlinjerna för omställningen av EU: s ekonomi
- EU: s strategi för biologisk mångfald kom våren 2020. Målet är att 30 procent av EU:s natur ska vara skyddad 2030 varav 10 procent strikt.
- En ny EU-strategi för skogen till 2030 lades fram i juli 2021. Den bygger vidare på strategin för biologisk mångfald.
- Fit For 55 lades fram sommaren 2021. Det är förenklat ett lagstiftningspaket för den gröna given.
- I juni 2022 kom förslaget om, the Nature Restoration Law. Medlemsstaterna ska förbinda sig att restaurera ekosystem och havsarealer.
- LULUCF, förordningen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk presenterads 2018. Ett reviderat förslag med hårdare krav presenterades i samband med Fit for 55.
- Det första förnybarhetsdirektivet, RED, som styr användningen av energi från förnybara källor kom 2009. Reviderades 2018 och har nu åter omarbetats.
- Den så kallade taxonomin presenterads 2020. Syftet är att införa gemensamma definitioner av hållbarhet och styra investeringar dit.
- Natura 2000 områden introducerades år 2000 är direkt kopplade till art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Flera nya stora områden är föreslagna.
- Vattendirektivet infördes 2000 med syftet att Europas vatten ska vara rent och räcka till alla. Direktivet är indelat i tre olika cykler. Den första löpte mellan 2009–2015. Den andra mellan 2015–2021 och den tredje sista mellan 2021–2027.
Samordnade globala Lockdowns för att ekonomiskt utplåna småföretagen i berörda länder och påtvingade avbefolkande C-19 vaccinationer har nu blivit synligt orkestrerade " Elit vapen" för en majoritet av invånarna i alla dess "sovande" länder. Framförallt eftersom drastiskt ökande skadeverkningarna från vaccinationerna inte längre lyckats hållas hemliga. ( Exempelvis: https://covid19criticalcare.com/covid-19-protocols/i-recover-post-vaccine-treatment/ ) Se mer...