Det jag anspelar på är det anglosaxiska begreppet ”Risk management” och det slentrianmässiga användandet av utländska termer i allmänhet och otydligheter i språkbruket i synnerhet.

Särskilt när man arbetar med de olika disciplinerna inom riskhantering är det helt avgörande med precision och tydlighet i språkbruket.

Låt mig utveckla mitt påstående.

En kvalitativ riskanalys kan delas upp i sex moment:

1. Avgränsning, vad är det som ska säkras.
2. Identifiering och generering av risker.
3. Värdering av respektive risk i form av sannolikhet att risken kan bli verklighet
4. Värdering av respektive risk i form av påverkan om den blir verklighet.
5. Förslag till hantering av de risker som hamnar över ett visst förutbestämt värde, d.v.s. den säkerhetsnivå som verksamhetsledningen beslutat om.
6. Presentation och kommunikation av riskanalysen.

Kvaliteten i varje moment kräver att de som är involverade gemensamt förstår vad man arbetar med och vad man ska besluta om. Gemensamma bedömningar och beslut kräver därför ett gemensamt förståeligt språk där man, så långt det är möjligt, har samma bild av det som ska bedömas eller beslutas.

För att inte förlora mig i detaljer tänker jag ge ett konkret exempel med utgångspunkt i nummer två, identifiering av risker.

Låt oss säga att någon har föreslagit risken ”personalproblem”. En erfaren moderator som håller samman riskanalysen ställer då frågan, ”vad exakt menar du?”.

Svaret kan då bli att projektet inte tilldelas tillräckligt med personal alternativt att det uppstår stridigheter mellan projektmedlemmar, projektledare, styrgrupp, beställare, etc.

Moderatorn borrar vidare med följdfrågor till dess att man hamnar i beskrivningen: projektet saknar kompetenta oracledatabasadministratörer vid tidpunkten för en kritisk implementation.

Om man inte når denna tydlighetsnivå, hur ska man då i nästa steg kvalitativt kunna värdera riskens sannolikhet och verkan?

För att avslutningsvis knyta ihop mitt resonemang med mitt inledande påstående om slentrianmässigt användande av anglosaxiska begrepp så ställer jag frågan, hur många av er och era kollegor kan på rak arm förklara de flitigt förekommande begreppen:

ALAR, Benchmarking, ROI, AKA, N/A?

Och hur liktydiga är era beskrivningar?

Gemensamma beslut kräver ett gemensamt språkbruk.