När vi trodde att virusangrepp från hackerattacker var det största hotet mot företagen och ekonomin så förändrades allt på några veckor och världen blev varse om att det var ett helt annat typ av virus som plötsligt utgjorde det största hotet. Vilken påverkan får coronaviruset på kort och lång sikt för näringslivet och omfattas avbrott till följd av coronaviruset i en vanlig företagsförsäkring?

Ett helt nytt typ av hot

Tills för bara några månader sedan framstod cyberattacker och tillhörande virusangrepp som ett av de största hoten mot företag och privatpersoners ekonomi. En av orsakerna var ovissheten kring dels att fullt ut förutspå konsekvenserna men även riskförebygga för att undvika eller minimera dessa. 

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus av typen coronavirus av människor i Kina. Olika sorters coronavirus har påträffats tidigare, bland annat sars och mers. Både sars och mers var betydligt mer dödliga, men det nya coronaviruset har fått en mycket större spridning och ungefär tre månader efter att det först upptäcktes har fler än 700 000 fall upptäckts runt om i världen varav drygt 4 000 fall i Sverige.

På grund av avsaknaden av ett vaccin som kan behandla viruset har olika långtgående åtgärder satts in runt om i världen för att förhindra en så snabb smittspridning som möjligt. En av de mest vedertagna åtgärderna är så kallad social distancing, vilket innebär att man skall hålla avstånd till andra personer för att begränsa smittspridning och om möjligt jobba hemifrån. Till följd av detta gapar numera restauranger och caféer i princip tomma och flera branscher och enskilda företagare riskerar att helt slås ut.

Virus och försäkring

Vad händer om verksamheten måste stängas ner eller begränsas på grund av konstaterad smitta? I spåren av att främst restaurangägare tvingas se på när lokalerna gapar tomma och omsättningen dyker infinner sig naturligtvis frågan huruvida man som företagare har skydd mot denna typ av avbrott i verksamheten i sin företagsförsäkring. 

En vanlig företagsförsäkring innehåller oftast en avbrottsförsäkring vars syfte är att täcka de förluster som uppkommer till följd av en inträffad egendomsskada, till exempel en brand. Försäkringen ersätter dels de fasta kostnader (löner, hyror, avskrivningar, räntor, fasta avgifter med flera) som kvarstår i ditt företag, dels den vinst som ditt företag skulle ha gjort om egendomsskadan inte hade inträffat. Försäkringen ersätter med andra ord förlorat täckningsbidrag. En del av avbrottsförsäkringen ersätter avbrott till följd av att tillträde till den försäkrade verksamheten hindras genom avspärrning som beordras av Räddningstjänst eller Polismyndighet under förutsättning att avspärrningen uppkommit genom en händelse som inte i förväg är planlagd. De aktuella begränsningarna av allmänna sammankomster räknas inte som en sådan myndighetsavspärrning.

För de verksamheter som har Epidemiavbrott som tillägg i företagsförsäkringen kan man få ersättning för förlorat täckningsbidrag på grund av smitta i den egna verksamheten. Detta gäller dock endast om myndigheter har ingripit med stöd av lagen i den specifika verksamheten. Regeringens generella beslut om att begränsa allmänna sammankomster är alltså i sig inte tillräckligt för att ge ersättning för epidemiavbrott, vilket är ett resonemang som de flesta större aktörerna i försäkringsbranschen delar.

Förändrat landskap

Enligt statistik från Ekonomifakta från 2019 uppgår 99,4% av det svenska näringslivet av företag med 0-49 anställda. Lika lite som de så kallade åtgärder som regeringen presenterat för att stötta dessa kommer att hjälpa i praktiken har dessa företag en krigskassa att ta till vid kriser. Det är därför ingen vild gissning att till skillnad från stora industriföretag som generellt är finansiellt mer välkonsoliderade så kommer flera av dessa inte att klara sig med anledning av coronaviruset och konsekvenserna av det. 

Detta lär även få konsekvenser för de försäkringsbolag som försäkrar dessa kunder, då försäkringspremierna inte bara grundas på företagens blotta existens men också i stor utsträckning baseras på företagens omsättning. Finns inga kunder så finns det inget att försäkra och minskar omsättningen går premien generellt ned. Är allting så nattsvart som man får intryck av när man läser information om coronaviruset och dess biverkningar? Givetvis inte, precis som att det startats olika initativ att stötta lokala restauranger, caféer, bagerier genom att köpa lokalt så skulle försäkringsbranschen kunna vara med och stötta sina kunder så att merparten överlever och man därmed förhoppningsvis även får behålla dessa.

Här är några exempel:

• Låt inte kunderna betala premie utifrån den budgeterade omsättningen som gällde tidigare. Ge samtliga kunder en möjlighet att inkomma med reviderade omsättningssiffror redan nu så att de får en möjlighet att betala en premie som gäller utifrån nuvarande förutsättningar och kreditera mellanskillnaden.
• Erbjud högre självrisker. Presentera olika självrisknivåer för olika produktmoment och dess premiepåverkan. På så sätt får kunden en möjlighet att ta lite högre risk mot att man får betala lite lägre premie.
• Förläng betalningsfristen för premiebetalning. Istället för att ge kunderna 14 eller 30 dagar skulle man kunna ge 45 eller 60 dagars betalningsfrist och ändå erbjuda ett intakt försäkringsskydd.

Detta kommer att leda till minskade premieintäkter för bolagen på kort sikt vilket troligen kommer få konsekvenser för resultatet och man kommer behöva säkert behöva se över sina kostnader. Sett till att de flesta inom tjänstesektorn, inklusive försäkringsbolagen, tillämpat så kallad lock down de senaste veckorna där merparten av alla medarbetare beodrats arbeta hemifrån verkar det bevisligen finnas möjilghet att tillämpa detta i större grad. Det skulle i så fall kunna innebära att branschen ställer om till att arbeta på distans ännu snabbare och fler inför flexibla kontorsplatser som i sin tur skulle minska kostnaderna för åtminstone lokalhyra radikalt. En rapport som publicerats av Royal Society for Public Health i Storbritannien visade att 55% av deltagarna kände sig mer stressade av att pendla till jobbet. Genom att låta de anställda arbeta i en miljö de kände sig mer bekväma i såsom hemmamiljön, fann man att dessa blev mindre stressade, var inte sjuka lika ofta och blev mer motiverade medarbetare. 

I tillägg skulle man kunna ta ytterligare ett steg mot den digitala transformationen och se över hur framför allt backoffice kan bli mer digital och kundvänlig samtidigt som man lägger krut på en säljorganisation som är ännu bättre rustad att ta sig an befintliga och nya kunder när läget i världen normaliserats.

Kanske leder allt kring coronaviruset till något bättre i slutändan ändå.