I december förra året infördes en ny lag i Sverige gällande obligatorisk hållbarhetsredovisning för medelstora och stora företag vilket innebär att dessa nu har som krav att redovisa hur de arbetar med bland annat miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Förra året trädde också FN:s globala utvecklingsmål: Agenda 2030 (som ersatte de tidigare milleniemålen) ikraft vilket inom hållbarhets- och miljöområdet innebär att alla medlemsländer får skärpta mål att jobba mot kommande åren. Kraven inom näringslivet har alltså de senaste åren ökat när det kommer till att ta sitt ansvar och vi kan se hur frågor om hållbarhet och miljö nu tar plats på allvar.

Hållbarhetens betydelse har ökat

Hållbarhet har de senaste decennierna gått från att vara en alternativ rörelse till att bli en global fråga som engagerar såväl privatpersoner som företag och makthavare. Fler och fler väljer att ta sitt ansvar och i takt med att kunskapen ökat har också nya standarder och regler växt fram som hjälper oss att agera hållbart både på individ- och verksamhetsnivå. Som företagare blir det alltså allt viktigare att hålla sig uppdaterad kring de regler som gäller inom detta område. Många har sin revisor eller redovisningskonsult till hjälp med dessa frågor, men det krävs också en viss kunskapsnivå för att kunna ställa de rätta frågorna.

Hållbarhet tar plats på allvar inom skatteområdet 2017

Det har diskuterats att just hållbarhet kommer få en ännu mer betydande roll inom företagande inför 2017, inte minst inom beskattningsområdet. Internationellt har det inom EU de senaste åren bedrivits arbete mot aggressiv skatteplanering, att företag ska få krav på sig att redovisa skatt land för land och att dessa ska vara offentliga. Transparens inom skattefrågor sägs på allvar slå igenom kommande året. Regeringen har inför året också gjort ett förslag om en kilometerskatt som ska ge 4 miljarder samt en flygskatt som ger knappa 2 miljarder. I och med detta har också den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för en del miljöanpassade bilar förlängts till att gälla fram till årsskiftet 2020/2021.

Hållbarhetens ABC: Hur hållbarhetsarbete kan skapa fler affärer

Lagförändringar som medför skärpta rapporteringskrav

I början av året kunde vi också läsa om Regeringens skärpta krav på hållbarhets- och mångfaldsrapportering inom stora företag. Baserat på ett EU-direktiv infördes 1 januari 2017 ett rapporteringskrav för stora företag inom områdena hållbarhet och mångfald med en förhoppning om mer transparens inom detta område. Mer specifikt innebär detta att företag måste rapportera och upplysa om hur de arbetar med frågor så som mänskliga rättigheter, miljö och motverkande av korruption. För stora noterade bolag krävs det också att styrelsens mångfaldspolicy gällande frågor så som kön, ålder och utbildning inkluderas i bolagsstyrningsrapporten. En fullständig sammanfattning av de nya lagarna finns på Regeringens hemsida.

Så redovisar du företagets utsläpp

I och med EU:s klimatmål för 2030, i linje med klimatkonferensen i Paris 2015 som ledde till ett globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser, finns idag mål och konkreta regler för hur företag agerar när det gäller utsläpp. Sverige ska till exempel minska sina växthusgasutsläpp med 17 procent fram till 2020. I och med detta väljer fler och fler företag att redovisa sina utsläpp.

Den globala standarden för redovisning av utsläpp kallas GHG protokollet, (Greenhouse Gas Protocol) som är den mest använda standarden i världen för företags beräkning och rapportering av växthusgaser. Protokollet togs fram av WRI (World Resources Institute) och WBCSD (World Business Council on sustainable Development) år 2001 som en global standard och kan därför anses som en bra modell att utgå ifrån som företagare när det kommer till mijörapportering. Enligt GHG-protokollet delas redovisningen av utsläppen in i scope 1, 2 och 3 för att få en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta respektive indirekta, vilket också gör det enklare att jämföra olika företags inverkan på olika plan.

Scope 1: innefattar direkta utsläpp så som förbränning av fossila bränslen: bensin, olja och kol.

Scope 2: innefattar indirekta utsläpp så som förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.

Scope 3: innefattar också indirekta utsläpp från inköp av varor och tjänster, så som logistik, flygresor, annan transport och materialförbrukning.

Källa: www.ghgprotocol.org