Filips familj har varit företagare genom generationer och alltid värderat den mänskliga faktorn. De har varit noga med att se till att personalen trivs. Att ha en HR-person anställd har varit viktigt. När personalen växer till uppemot 100 personer på sommaren är det extra betydelsefullt att ta väl hand om dem, detta ger motivation och goda resultat.
Filip är övertygad om att LRF Ungdomen kan skapa stor skillnad med tanke på att det finns 15 000 medlemmar som har ett intresse av branschen. En viktig fråga är även den om djurskydd. Filip är tacksam över en god lagstiftning för djurskydd men han är samtidigt bekymrad då det finns djurrättsaktivister som inte följer lagar och regler.
– Regeringen har uppmärksammat detta, säger han, och vi hoppas på att det ska bli bättre.
Rätt förutsättningar krävs för att företagen ska överleva
Precis som de flesta lantbrukare tycker även Filip att den orättvisa konkurrenssituationen är en orosfaktor.
– Ja, säger Filip, antalet svenska lantbrukare har minskat, det beror på att gårdarna blir större och färre vilket har pågått i många år eftersom det är svårt att få lönsamhet på en mindre gård. Det är också en orättvis konkurrenssituation, som lantbrukare i Sverige idag är vi tvungna att följa hårdare regler jämfört med våra europeiska konkurrenter. Staten har gjort mycket, men inte tillräckligt, menar Filip.
Hur går pratet bland yngre idag? Vill man bli företagare i branschen?
Enligt LRF behövs väsentliga nyanställningar göras inom livsmedelskedjan fram till 2025, delvis beroende på pensionsavgångar. Stora rekryteringar behövs bland annat inom växtodling, uppfödning och djurhållning.
– Ja, viljan är stor hos unga men vi måste ha rätt förutsättningar, anser Filip, idag konkurrerar svenska lantbrukare mot importerade livsmedel som är producerade på helt andra villkor och har en mycket billigare produktion.
Sverige omfattas av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agriculture Policy). Enligt LRF skulle vitala delar av det svenska jordbruket försvinna utan CAP. LRF vill skapa en långsiktig jordbrukspolitik som är gemensam inom hela EU, detta skulle innebära att svenska lantbrukare bättre skulle kunna konkurrera och få sina företag att gå ihop. Den gemensamma budgeten skulle komma från EU och göra det möjligt att investera på landsbygden, bland annat i nya jobb.
Missa inte: "Bara 50% av svenskarna får mat om gränsen stängs"
Unga företagare som startar lantbruk
Filip har mer eller mindre fötts in i rollen som lantbrukare, medan andra kanske har ett intresse och söker sig till yrket – men finns det en framtid? Är detta ett yrke att rekommendera?
– Ja absolut! säger Filip, men jag skulle samtidigt rekommendera att skaffa en stabil grund att stå på innan man drar i gång företaget, det kommer att krävas kunskap, vilja, engagemang och kapital. Kapital är ganska tufft att skrapa ihop när man är ung och ska starta sitt första företag. Det svåraste är att få lönsamhet i verksamheten till en början och att få tillgång till mark. Det är enligt min uppfattning de största problemen.
Vad finns det för fallgropar?
– Dagens kostnadsökningar är besvärliga, menar Filip, det kommer att krävas ännu mer kapital, som tur är öppnar det sig mängder med möjligheter att utveckla det svenska jordbruket när samhället börjar inse att vi lantbrukare behövs. Sverige måste ha en högre självförsörjningsgrad om vi ska klara av ett importstopp, och vem vet vad som händer om det kommer en ny pandemi.
Sveriges självförsörjningsgrad är låg, runt 50%. Detta innebär att om gränsen stängs kommer befolkningen att kunna äta endast till 50%. Inriktningen inför framtiden är enligt LRF en produktionsökning med 25% för att förbättra självförsörjningsgraden. Dock visar LRF:s egen medlemsundersökning på att 4 av 10 lantbruk tänker dra ner produktionen i år.
– Jag ser positivt på framtiden, säger Filip, därför har jag valt att satsa helhjärtat i branschen och utbildat mig till lantmästare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och dessutom engagerat mig i LRF Ungdomen där jag ser att vi kan göra skillnad för dessa företag inför framtiden.
Filip om den ekonomiska situationen
Mycket pågår både i Sverige och i omgivningen i världen, exempelvis kriget i Ukraina, hur planerar en potatisodlare för krig och andra saker som påverkar?
– Det har gått ganska bra för vår del, svarar Filip, visst har detta påverkat oss, men det påverkar lantbruken olika beroende på inriktning. Som potatisodlare är det främst priset på diesel och konstgödsel vilket lett till att vi måste spara in på andra områden.
Vilken relation har Filip till matpriserna?
– Generellt är det för billigt, säger Filip, detta är svårt med tanke på vad det kostar att producera mat. Jag hoppas dock att fler kommer att få upp ögonen för den svenska livsmedelsproduktionen nu, med tanke på kriget i Ukraina och hur mycket mat som har exporterats därifrån. Jag ser att lantbruken behöver få möjligheter att kunna få ersättning på en rimlig nivå för att det ska vara attraktivt för nya lantbrukare att starta företag i branschen.
Regeringen har beviljat ett miljardstöd till lantbruken där 70% ska täcka de höjda dieselpriserna, är detta bra?
– Jag är inget stort fan av stöd även om det är ett måste i dagsläget, säger Filip, jag tror mer på långsiktiga lösningar så att företagen kan bygga upp en stark ekonomi själva.
Åtgärder som behövs nu
Filips topp tre åtgärder som behövs omgående för att rädda företag kvar i branschen:
1. Nollskatt på diesel.
2. Halvera reduktionsplikten.
3. Öka och bredda de redan beslutade åtgärderna i krisstödet som regeringen aviserade i mitten av februari med ytterligare ett tillskott på minst en miljard kronor.
