I dag undrar många småföretagare: Hur kommer den så kallade entreprenörskapsskatten att slå mot mig? Hur påverkas jag av de nya 3:12-reglerna?

För nu vill regeringen återigen ändra skattereglerna för fåmansföretag. De vill se höjd beskattning och sämre möjligheter att i stället för lön ta ut utdelning. Frågan har debatterats och kritiserats hårt efter utredningsförslaget som presenterades i höstas. Carl-Magnus Falk, hos Parameter Revision, är revisorn som ljudligt sågat förslaget och regeringens hållning i frågan.

- Det här förslaget är både dumt och obegripligt. I mitt arbete ser jag hur kreativa och driftiga företagare försöker navigera i regelsystem som är svåra att överblicka. När det stod klart för mig vad det här nya förslaget skulle få för konsekvenser ville jag hitta ett lättbegripligt sätt att visa det för småföretagarna och samtidigt bistå med en metod att räkna ut optimal fördelning mellan utdelning och lön. Då föddes projektet 3:12-Modellen som jag och Parameter Revision senare utvecklade tillsammans med Excelprogrammeraren Lucas Lilja.

3:12-reglerna, som har varit ämne för diskussion och ändringar i flera år, kallas också för entreprenörsskatten. De gäller ägarledda aktiebolag där man delar upp sin inkomst i dels inkomst av tjänst (lön) och inkomst av kapital (utdelning). En effekt av reglerna är att företagarna hindras från att styra över en del av inkomsten till utdelning, där skatten i dag är lägre.

- I modellen kan den enskilde företagaren se konkret i kronor och ören hur reglerna slår. De kan tydligt se hur det blir dyrare, en försämring i plånboken. Det är en stark drivkraft för mig att hjälpa företagare och av det här förslaget blir jag personligen provocerad, säger Carl-Magnus Falk. Skatten på utdelning ska höjas från 20 till 25 procent och då krävs det en högre vinst för att det ska löna sig att gå från anställd till egen företagare.

Carl-Magnus påtalar att det är de minsta fåmansbolagen som drabbas hårdast, trots att regeringen hävdar det motsatta.

- Det är ren desinformation. Regeringen pratar om inkomstomvandling när den adekvata termen enligt mig är riskpremie. Det är just den brytpunkt där det lönar sig att ta risken som egen företagare istället för att vara anställd. Detta risktagande är fundamentalt för samhällsekonomin och bör uppmuntras, inte försvåras. Rent krasst föreslår regeringen en skattehöjning på risktagande.

(Klicka på bilden för att förstora. Den gula kolumnen visar hur förslaget missgynnar de mindre företagen framför de stora. Tabellen visar även hur förslaget slår mot dig o ditt företag generellt.)

Här handlar det inte bara om kronor och ören utan också om signaleffekter. Regeringen skriver i sitt utkast till lagrådsremiss (Fi2016/03965/S1 s. 51) ”Den samhällsekonomiskt mest skadliga effekten av att förändringarna inte sker är att inkomstomvandling kan fortgå i oförändrad omfattning. Det riskerar på sikt att leda till allvarliga negativa effekter för skattesystemets legitimitet”.

- De borde bekymra sig mer över den hämmande effekten på småföretagandet. De estimerar ökningen av skatteintäkter till 2,8 miljarder – vilket jag tror är optimistiskt. Sätt det i relation till de totala skatteintäkterna för riket på 2000 miljarder. Storleksordningen är en promille. En droppe i havet för riket som helhet men en tyngre börda för de 167 000 småföretagare som ska betala, när många redan sliter med lönsamheten. Många har satsat allt.

Finansminister Magdalena Andersson (s) var den som presenterade förslaget och som senare påstod att "det inte är målerifirman i Sveg som kommer att påverkas utan de med höga inkomster som kanske hänger vid Stureplan.” (Dagens Industri 13 maj)

- Såsom förslaget är utformat stämmer inte det, slår Carl-Magnus Falk fast. Utdelning kan tas enligt en trappmodell, ifrån 15% upp till 40%. Både små och större företag får ta ut den högre andelen, men i praktiken är det de större företagen som har möjligheten.

Idag måste ett litet företag göra en vinst på 450 000 kr exklusive lön, innan det blir lönsamt att ta ut utdelning. Med regeringsförslaget behövs det 550 000 kr i vinst. 100 000 kr ytterligare vinst krävs således för att det ska löna sig att ha startat företaget. Där har ni skattehöjningen på risk i konkreta siffror.

- Signalen från finansministern blir alltså den omvända, men tydlig: Det är på Stureplan man kan tjäna på det här. Du måste få in mer pengar för att det ska vara lönsamt att driva småföretag. Det är enormt frustrerande. Regeringen skjuter sig själv i foten. De skriver att det är ”viktigt att små företag inte riskerar att missgynnas av de föreslagna regelförändringarna.” Det uttalandet saknar trovärdighet. Och denna skrivning, från lagrådsremissen jag refererat till ovan, är rent anmärkningsvärd: ”Med regeringens justeringar av utredningens förslag bedöms delägare i små fåmansbolag få något bättre förutsättningar jämfört med delägare i stora fåmansföretag.” Hur då, frågar sig Carl-Magnus Falk. Mindre företag får ju en proportionerligt lägre lönesumma. Det kan vi lätt se med 3:12-Modellen.

Carl-Magnus Falk menar att reglerna med rätta beskylls för att vara onödigt krångliga. Han pekar på otydlighet mellan vad som är privat och vad som är företagets beskattning. -Först ska du reda ut vad som är vad och det är svårt redan där. Sedan börjar vi tala om förenklingsregeln och huvudregeln, lönesumma, procent av lön, sparat utdelningsutrymme och lönekrav, av vilket det finns två. I det här tappas företagarna bort. Även jag som revisor kämpar med detta, säger han.

- Regeringen ska få ett bättre förslag av mig, meddelar Carl-Magnus Falk och antyder en viss iver.

- Slopa huvud- och förenklingsregeln, och använd 50 procent av den egna lönen som utdelningsutrymme till 20 procents skatt. Plus tio procent av bolagets totala lön. Att ha statsanställda som räknar på allt det här krånglet är om något slöseri med skattepengar, menar han. -Tills vidare får finansministern gärna använda 3:12-Modellen för att bekräfta det jag säger, att de har tänkt fel. Modellen är gratis och tillgänglig för alla. Småföretagarna får rådet av mig att se om sitt hus och överväga utdelning i år. Reglerna väntas träda i kraft januari 2018.