Moms på lokalhyror, vid internationella transaktioner samt de olika skattesatserna är några exempel på momskrångel som vållar problem för företagen. Det menar skattejuristen Jan Kleerup som har över 40 års erfarenhet av momsfrågor.
Moms är en konsumtionsskatt som konsumenter i praktiken betalar, men det är företagen som uppbär skatten för statens räkning. Man kallas därför ”skattskyldig”, men dom egentligt skattskyldiga är således konsumenterna. Man kan då tycka att staten genom Skatteverket borde ha en liberal syn när det gäller företagens redovisning av moms i sina momsdeklarationer. Tyvärr är det sällan så utan det är istället en mycket restriktiv inställning enligt min mening. Felaktigheter i momsredovisningen kan kosta företagen stora belopp och vid felaktigheter påförs normalt skattetillägg med 20 % av felaktigt momsbelopp. Det kan påföras även vid svåra tolkningsfrågor.
När jag började arbeta på skattemyndigheten på 70-talet hade momsen strax innan införts i Sverige (1 januari 1969). Min dåvarande chef, Lennart Mellbin, hade en mycket pragmatisk syn på företagens redovisning av moms. Han uttalade ofta att vi skulle ”hellre hjälpa än stjälpa företagen”. En inställning som man idag tyvärr inte ofta möter hos Skatteverkets handläggare.
Som skattesystem är momsen i princip ett enkelt system där varje företag endast redovisar moms på sitt mervärde i den egna verksamheten. Det sker genom att man från den utgående momsen, som kunden har betalt, får dra ifrån den ingående moms som företagaren betalt på sina kostnader och investeringar. Dåvarande finansministern Gunnar Sträng, uttalade de klassiska orden att ”momsen är självkontrollerande”. Så blev dock ej fallet.
Vad är det då som gör momsen krånglig?
Det är framförallt alla undantag som finns vad exempelvis gäller finansiella tjänster, vårdtjänster, fastighetsuthyrningar, verksamhetsöverlåtelser med mera. Det senaste exemplet är Högsta Förvaltningsdomstolens domar avseende läkartjänster, som då under vissa omständigheter ansågs vara momspliktig uthyrning av läkare och inte momsfri läkartjänst.
Vidare vållar de olika skattesatserna ofta problem för företagen. Ett klassiskt exempel är försäljning av s.k. kinderägg i en livsmedelsaffär. Ska det betraktas som försäljning av choklad (moms 12 %), leksak (moms 25 %) eller både och?
Internationella transaktioner såväl vad gäller varor som tjänster vållar ofta också problem för företagen. Jag är för närvarande ombud för ett företag som säljer begagnade varor i Sverige. Vid sådan försäljning får man normalt tillämpa så kallad vinstmarginalbeskattning. Det innebär att momsen endast räknas på den vinst man gör på försäljningen och inte på hela varans värde. I detta fall hade företagaren köpt in begagnade varor från företagare i andra EU-länder. Om dessa då anger ”vinstmarginalbeskattning” eller ”VMB” eller ”margin scheme” på sina fakturor ska köparen kunna tillämpa vinstmarginalbeskattning när denne säljer varorna i sitt hemland. I mitt fall hade säljarna i andra EU-länder angivit ”margin scheme” på sina fakturor, men även angett köparens svensk s.k. VAT nummer. Då menade Skatteverket, som senare fått detta godkänt av kammarrätten, att köparen borde ha undersökt hur säljaren hade redovisat momsen i sitt hemland. Då inte detta var gjort krävdes att den svenska företagaren inte fick tillämpa vinstmarginalbeskattning vid sin försäljning, vilket man gjort. Skatteverket påförde därför full moms, 25 %, på all försäljning av begagnade varor samt påförde skattetillägg på beloppet. Det kostar företagaren miljonbelopp, som man inte kan kompensera sig för i efterhand.
Andra problemområden är avdragsrätten för ingående moms och moms på lokalhyror.
Avdragsrätten vållar ofta problem, inte minst då det gäller fördelning av momsen i så kallad blandad verksamhet, det vill säga både momspliktig och momsfri verksamhet. På senare år har det förekommit många processer om hur ingående moms ska fördelas i moderbolag som förvaltar dotterbolag och kanske köper och säljer aktier i dotterbolag.
Vad gäller moms på hyror finns ett system som kalla ”frivillig skattskyldighet”. Ett lite kryptiskt begrepp vad gäller frivilligheten! Det borde betyda även här att det ska vara en pragmatisk inställning hos Skatteverket. Så är det dock inte. Man kommer in ”frivillig”, men man kan inte gå ur systemet ”frivilligt” om det exempelvis blivit andra förutsättningar avseende hyresgäster! Systemet innebär att en hyresvärd i princip endast kan ha moms på hyror om hyresgästen bedriver momspliktig verksamhet i berörda lokaler. Detta medför att icke momspliktiga hyresgäster såsom ideella föreningar har svårt att överhuvudtaget få hyra lokaler till sin verksamhet!
Efter alla dessa problemområden kan man fråga sig om det inte går att förenkla reglerna för moms. Tyvärr är det inte så lätt. Medlemsländer i EU måste nämligen följa det momsdirektiv som finns inom EU-rätten och det innehåller många regler som enligt ovan medför besvärliga gränsdragningsproblem. Man kan således inte ändra den svenska momslagen så att den avviker från detta direktiv. När det gäller den frivilliga skattskyldigheten för moms på hyror har dock nationell lagstiftning stor frihet att utforma sina regler. Här lämnar direktivet stort utrymme för det. Enligt min mening finns det ofta även ganska stort utrymme i tolkningen av reglerna till företagens fördel. Exempelvis det ovan nämnda exemplet om försäljning av begagnade varor. Där kunde både Skatteverket och domstolarna ha tolkat reglerna som att det hade räckt med att det på fakturan står ”margin scheme” och att man kunde ha bortsett ifrån att det även fanns ett VAT-nummer.
Slutligen kan nämnas att det pågår ständiga diskussioner inom EU att förenkla momsreglerna för företagen inom EU, men det är uppenbarligen svårt att hitta rätta vägar dit!
Skattejurist Jan Kleerup
Erlegal Advokat KB
