I vintras började Liam Kalevi, 22, lägga upp innehåll på den populära appen Tik Tok under profilnamnet @liamkalevi. Communityn fattade snabbt tycke för hans enmansteater och humor och snart hade flera profiler ur den internationella nöjesindustrin börjat uppmärksamma honom. Nu har han gjort sina första samarbeten med en världsstjärna. 

Makro- och Tik Tok-analys

TV är det nya radio och mobilen har blivit den nya TV:n. Så är läget år 2020. Varje smartphone och användarkonto är en potentiell TV-kanal i sig och användarna är prosumenter: De är själva på samma gång tittarna, talangerna, producenterna, finansiärerna, juryn och marknadsförarna.

Filmerna ska vara DIY (”hemmagjorda”). Det vill säga äkta reality-TV i bemärkelsen att privatpersoner delar filmklipp från sin egen vardag med andra på plattformar som i princip är öppna för hela mänskligheten. Och innehållet ska vara ”flash fiction”: det vill säga den nya tidens TV-program är max 15-60 sekunder korta. Efterfrågan på denna typ av innehåll är extremt snabbväxande på en marknad där rörliga bilder på nätet idag drar en större publik än traditionell TV. 

Det kinesisktägda företaget ByteDance dominerar inom sitt segment med appen ”Tik Tok” och seglade år 2018 upp till förstaplatsen som världens största startup-företag (värderat till cirka 800 miljarder kronor). Enbart år 2019 spenderade användarna 68 miljarder timmar på att titta på Tik Tok-videos.

Intresset kring “social TV” – eller så kallad “participatory media” i allmänhet – och för Tik Tok i  synnerhet – har  ständigt exploderat till nya nivåer de senaste 15 åren. Plattformen Tik Tok har uppnått statusen ”allmänintresse” i nivå med Apple (som förresten också har skaffat ett konto i appen).

Tik Tok-appen har hittills laddats ner gratis över 2 miljarder gånger på 150 marknader och 75 språk – av såväl barn som pensionärer, privatpersoner och de största varumärkena. Representerade bland företagen finns exempelvis Washington Post, Fortnite, IMG Models, NBA, SNL, Comedy Central, Calvin Klein och HP. Bland superstjärnorna återfinns namn som Will Smith, Mark Cuban, Courteney Cox, Sara Sampaio, Justin Bieber, Jessica Alba, Selena Gomez och Sho Madjozi.

En ytterligare turboskjuts i folktillströmningen till appen gavs av COVID-19, genom att stora delar av mänskligheten är i karantän. Dessa nya strömmar av användare hade ändå hittat till appen inom år 2020 / 2021 men på grund av pandemin sattes mänskligheten i princip i snäva öppna anstalter och började desperat leta efter intressanta tidsfördriv som man kunde uppleva eller skapa från hemmet. Nedladdningen av Tik Tok i slutet av 2019 och början av 2020 (enligt Statista) krossade statistiskt intresset för alla andra substitut, främst Facebooks varumärken. 

Nu försöker både Alphabet / (Google) och dotterföretaget Youtube, plus Facebook samt andra konkurrenter desperat springa ikapp med de egna versionerna (”Tangi”, ”Shorts”, ”Lasso”, ”Byte” etc). Men Tik Tok har på rekordtid etablerat en dominans som världens i särklass populäraste “short form TV Network” och digitala underhållningsdestination. Och på denna globala scen har särskilt multimodala begåvningar blivit favoriter. En av dessa – svenske Liam Kalevi.

"Media literacy" 

Den nya tidens läs- och skrivkunnighet och samhällskompetens

Liksom för många andra började 22-årige Liam Kalevis resa på Tik Tok med att han hörde talas om appen och laddade ner den under hösten 2019 för att se vad allt ståhej handlade om. Det kunde ha stannat där. Precis som med linjär TV nöjer sig majoriteten av användarna nämligen med att vara passiva åskådare. Men Liam Kalevi besitter av allt att döma samtliga av Melbourne-definitionens ”21st century skills” (de 12 framtidskompetenserna som såväl EU och Skolverket liksom de flesta arbetsgivare direkt eller indirekt efterlyser i dagens digitala globala verklighet).

Det vill säga: förr, i tidigare årtusenden, var "analfabetism" detsamma som att inte kunna bokstavsalfabetet – men under den gångna linjära tiden, alltsedan papyrus, runstenar och Johannes Gutenberg (1400-1468) har det hänt en hel del i världen. Dessa utvecklingar har inte enbart varit av semiotisk och kommunikationsteknologisk betydelse utan bland annat läkarvetenskapen och massor av andra områden har också anpassat sig till den föränderliga samtiden. Även delar av skolvärlden har på 2000-talet pläderat för att universum inte är begränsat inuti ett prydligt, bekvämt pappersvakuum och att verklighetsförankrad samhällskunskap således kräver kontinuerlig omvärdering av föråldrade tolkningar, kunskaper och synsätt – utifrån ny, aktuell information. Av dylika anledningar lanserade EU årtalet 1996 som "European Year of Lifelong Learning" och på sina fragmentariska håll har beslutsfattare och skolpolitiker alltsedan dess utvidgat språk- och textbegreppet samt insikten om hur samtidsförankrad kunskapsöverföring och meningsskapande fungerar. Att vara litterat är så mycket mer än att enbart kunna rabbla årtal om individer som levde i en annan tid och (en på många sätt mikroskopisk) begreppsvärld, eller att anmärka när någon använder skiljetecken "fel". Den nya tidens villkor och insikter innefattar multimodal litteracitet ("multiliteracies"; "media literacy"), det vill säga förmågan att förstå och kommunicera genom flera semiotiska system. "Olika typer av design ingår i ett integrerat multimodalt meningsskapande med bland annat muntlig, skriftlig, visuell, rumslig, taktil och auditiv design som var och en kan beskrivas och analyseras på olika sätt" (Petra Magnusson, 2014, Meningsskapandets möjligheter). 

Liam Kalevi, exempelvis, tycker bland annat om att leka med ord, färg, form och rörliga bilder. Hans ständigt växande skara fans kommenterar dessutom dagligen hans magiska känsla för bild- och videoredigering. Vidare har han erfarenheter som skådespelare. Dessa är aktiva kunskaper och färdigheter som behöver utlopp. Tik Tok är designat för, och har investerat miljarder, i att möjliggöra detta. Det dröjde således inte länge innan Liam började pröva att själv skapa eget innehåll genom att applicera och testa sin speciella uppsättning färdigheter på plattformen. 

Liam var dock inte helt säker i början på exakt vad han ville skapa för innehåll. Den första videon som han laddade upp var på när han tog ett sommardopp i en sjö med vänner. Den fick en måttlig respons. Men en naturlig och vanlig tradition på Tik Tok är enmansteater, ofta självironisk, där man uttrycker sina tankar genom en sketch och med bildtexter. Man kan i sin ensamhet, utan annan rekvisita än det som finns i rummet (och tack vare publikens flexibla “suspension of disbelief”), spela flera karaktärer själv.  Liam Kalevi inriktade sig på detta, fulländade genren och “gjorde den till sitt egen,” med glimten i ögat. 

– Ja, det var väl lite av en slump. Jag märkte att “viben” på appen var väldigt avslappnad och att folk mest ville skratta så det blev naturligt att börja med komedi.  

Resultat snabbare än han vågat hoppas på

Målgruppsanpassad optimering

En erfaren yrkeskomiker skulle kanske ha kunnat presterat bättre på vissa moment i Liams tidigaste alster. Slutklämmen i skämten hade en tendens att rinna ut i sanden. Men Liams talang och grundmaterial var tillräckligt bra för att locka människor till fniss och han visade sig dessutom ha en känsla för målgruppsanpassad kommunikation. Baserat på responserna som han fick och sin magkänsla och kreativa instinkter kunde han göra ändringar som i sin tur ledde till att kvalitén på materialet blev bättre. 

Liam skrev, producerade, spelade in och redigerade sitt material själv och sedan lyssnade han lyhört på responserna, analyserade metakognitivt återkopplingen som han fick såväl som sin egen prestation och optimerade därpå innehållet till nästa gång. Eftersom sociala medier är responsmedier så lät resultaten inte vänta på sig. Baserat på dessa följde en serie snabba och täta iterationer. Det betydde en process med visioner, hypoteser, försök, misslyckanden, kurskorrigeringar och nya försök, där resultatet för var gång stadigt klättrade till en allt högre nivå – snabbare än Liam förväntat sig och vågat hoppats. Folk skrev uppskattande kommentarer, delade i sociala medier och pratade med varandra utanför Tik Tok. Ett av Liam Kalevis populäraste inlägg, en sketch om övertolkning av författares klassiska verk, genererade (hittills) över 2,4 miljoner visningar, en halv miljon "likes", 3.600 kommentarer och delats över 75.000 gånger! En mångfaldigt Golden Globes- och Oscarsnominerad Hollywood-producent med flera kultfilmer bland sina meriter blev visad klippet och berömde Liams instinkter, skådespel och förstklassiga satir som "terrific". 

”Satiriker” torde rimligtvis vara en träffande beskrivning även om Liam Kalevi själv inte har satt någon etikett på vad han gör eller placerat sig i ett fack. Det som talar för att benämningen ändå passar är bland annat alla de tusentals omdömena som Liam får, som matchar en dialog i monstersuccé-serien Modern Family (avsnitt 15, säsong 1) där ”Jay Pritchett” (Ed O’Neil) lyriskt beskriver en känd komiker: ”He makes observations. He tells the truth in a funny way”.  I samma genre finns också Jerry Seinfeld (under dennes storhetstid). 

Ett språkgeni

Säg något på Clingon!

Ovanpå egenskaperna ovan har de livligt engagerade fansen redan utnämnt Liam Kalevi till språkgeni. Liam behärskar nämligen obehindrat massor av accenter på olika språk och har genom denna fenomenala fonemiska medvetenhet inspirerat fansen att – via de tusentals responserna i kommentarsfältet – numera börja uppmana honom att härma språk såsom finska, norska, isländska, kinesiska, tagalog, haitiska och “Clingon”.

Här finns vissa särskilda likheter mellan Liam Kalevi och John Cleese, om man begrundar Liams medfödda läggning för lingvistisk antropologi i kombination med förmågan att skapa humor ur sina reflektioner.

  Bakom den till synes glättiga och spontana ytan har engelsmannen John Cleese nämligen ett intellekt som gjorde att han fick pris i engelska språket redan som barn, sedermera undervisade i bland annat historia och latin på Clifton College innan han fortsatte till anrika Cambridge där han parallellt med juridikstudierna gick med i universitetets musikalgrupp the Footlights Club och träffade de blivande medlemmarna av Monty Python’s Flying Circus. (undantagen var amerikanen Terry Gilliam som läste statsvetenskap i Los Angeles och Michael Palin jämte Terry Jones som gick på Oxford). Tillsammans översatte dessa sina kunskaper, studier och perspektiv om samhället till humorsketcher som revolutionerade vad stora delar av världens befolkning skrattar åt.  På Cambridge träffade John Cleese dessutom föregångaren Peter Cook, som Cleese beskrev så här:  ”The way Cook uses words is really quite original – the way he can make a perfectly blunt and banal statement sound terribly funny, just by the choice of certain words.” Att döma av de glödande responserna i Liams kommentarsfält är det just dessa slags sällsynta förmågor som gjort Liam populär så snabbt, i så vida kretsar och särskilt den multimodala samhällssatiren som har blivit Liams ”trademark”.

Law of attraction

Presidentrådgivaren och framgångsfilosofen Napoleon Hill skrev för länge sedan: ”Om man har något gemensamt, så möts man – och har man mycket gemensamt så möts man igen och igen”. Denna ’law of attraction’ spelade in även i Liam Kalevis historia genom att Liams vägar korsades med sydafrikanska superstjärnan Sho Madjozi, som är sångerska, rappare – och själv en polyglot som talar flera språk flytande. 

Liam Kalevis rykte fortsatte nämligen att sprida sig snabbt, mun-till-mun och nådde snart alla delar av världen. Branschfolk och kändisar i olika länder började fästa uppmärksamhet, sända beröm och gratulationer eller till och med prenumerera på hans spontana Tik Tok-serie. Snart hamnade Liam Kalevi på den sydafrikanska superstjärnan Sho Madjozis radar:

– I discovered Liam's tiktoks through a friend. He sent me a link to one of Liam's videos and said "You would find this funny.” He was right. I found it hilarious and when I checked Liam’s other videos I found that they were all really good! I started following him so I could watch more of his stuff. 

En viss tradition inom nöjesvärlden sträcker sig tillbaks till åtminstone 1934, då renässansledaren Ralph Cooper skapade en plattform på Apollo Theater i New York med konceptet “Amateur Night at The Apollo”, där okända begåvningar inom olika genrer kunde testa sina akter på en ärlig publik, riskera svidande kritik, gå hem, finslipa sin teknik, komma tillbaks och pröva igen tills de lyckades erövra publikens beundran. (Detta var tjugofem år innan Simon Cowell jämte Simon Fuller föddes och närmare 70 år innan dessa britter laserade Idol och X-factor).  Legendariske Johnny Carson följde Ralph Coopers goda exempel när han blev programledare på the Tonight Show och besökte till och med klubbar personligen för att se okända komiker uppträda, varmed han bjöd de mest lovande till intervjuer – exempelvis en 27-årig Ellen DeGeneres som fick sitt genombrott (1986) på Johnny Carsons program. Traditionen har fortsatts av bland andra Jay Leno och Jimmy Fallon. Och på liknande vis fick nu Liam Kalevi en nagelbitare till utmaning av stjärnan Sho Madjozi: nämligen chansen att testa sin humor på Sho Madjozis miljonpublik.

Lästips: Texter om innovation och uppfinningar

Den sydafrikanska superstjärnan

"No pressure..."

Superstjärnan Sho Madjozi är en av de största internationella stjärnor som kommit från Afrika alltsedan Miriam “Mama Africa” Makeba på 1960-talet. Den unga sydafrikanskan har haft en intensiv period med konserter, samarbeten, intervjuer, utmärkelser och galor.  Sho Madjozi vann BET Awards i kategorin “Best International Act”. Hon nominerades i 4 kategorier på All Africa Music Awards (AFRIMA). Hennes musikvideor på Youtube har miljontals visningar.  Vidare uppträdde Sho Madjozi på The Kelly Clarkson Show där hon lovordades av kollegan och världsstjärnan Kelly Clarkson. Även John Cena, som har vandrat i Dwayne “The Rock” Johnsons fotspår från att vara en WWE-gud till en numera mångsysslande Hollywood-gigant, har hyllat Sho Madjozi i pratshow efter pratshow.

  Nu bjöds Liam Kalevi, 22, in till dessa celebra kretsar genom den gyllene chansen att skriva och spela in en sketch med Sho Madjozi. Kvaliteten förväntades  förstås få hennes fans i sociala medier, inklusive supportrar och världsnamn som Trevor Noah, att dra på smilbanden. (Trevor Noah, en av Liams egna favoriter i komikervärlden, hör förresten till endast 9 ståuppkomiker – inräknat George Carlin, Kevin Hart och Eddie Murphy –  som har sålt ut legendariska Madison Square Garden i New York). 

“No pressure...” som det självironiskt heter. 

  I all denna ära låg förstås samtidigt den potentiella baksidan att om humorn skulle råka falla platt inför miljoner människor, inräknat branschfolk och kändisar, så riskerade Liams första stora arbetsprov och internationella debuthändelse att över en natt bli förknippad med ett publikt misslyckande.

Trots den enorma pressen avskräcktes Liam Kalevi inte utan såg en stimulerande utmaning som han direkt accepterade. Han saktade inte ens ner. 

Liams produktionstakt är nämligen, ovanpå allt annat, väldigt hög.

Det är få människor i allmänhet som lycka upprätthålla eller ens uppnå kombinationen av kvalitet, intensitet och kontinuitet. Många psykologiska eller praktiska spärrar kommer i normala fall gärna i vägen när det gäller att prestera på topp under press och leverera resultat med korta deadlines. Det gäller att både vara stresstålig och ha förmåga att prioritera. Men ibland dyker dessa talanger upp och indikerar att de är profiler att hålla ögonen på för framtiden. Liam bevisade detta genom att ta sig en funderare och presentera en idé för Sho Madjozi utifrån deras gemensamma intressen för språk:

– We talked about the fact that we both love languages and decided to make a tiktok about that, förklarar Sho Madjozi.  

Den drygt 50-sekunder långa sketchen handlar om när man försöker imponera på sin dejt och hur det kan gå snett. I det här fallet spelar Liam en karaktär som hävdar sig kunna prata flera olika språk men upptäcker snabbt att hans dejt pratar alla dessa språk, och mycket bättre. 

Utfallet? Drygt en halv miljon visningar sammanlagt hittills på Tik Tok respektive Instagram samt en placering bland Topp 5 av Sho Madjozis populäraste inlägg på Tik Tok. 

Superstjärnans tro på Liams talanger visade sig träffsäker: 

– The idea for the actual skit came from Liam and since then he has gained tens of thousands of new followers.

I förbigående blev Sho Madjozis och Liam Kalevis pionjärsamarbete banbrytande på Tik Tok, med anledning av att de båda skapade den trovärdiga middagsscenen från två olika kontinenter och länder långt från varandra:

– I figured if he can play two characters in one video then we could surely pretend we were in the same room even if I was all the way in South Africa, säger Sho Madjozi.

Fler samarbeten har skett mellan de två talangerna och numera goda vännerna.

Efterbildningar på gott och ont

Onekligen ser tillvaron lovande ut för Liam Kalevi. På gott och ont har han till och med fått imitatörer.

Uppsidan är som ordspråket lyder: ”Imitation är den naknaste/ärligaste formen av beröm”.

En avgörande del av Tik Toks kolossala framgång har alltid legat i att användare kan göra sina egna versioner av andras material och försöka lägga till en egen verkshöjd. Så länge det är någon form av lip-syncing (när man mimar till ett ljud) så uppstår det ett automatiskt tillkännagivande eftersom vem som helst kan klicka på ”soundet” och se vem som var först med att skapa eller lägga upp ljudet på Tik Tok. Liam själv har vid något tillfälle visat sin skådespelartalang genom att ”lip-synka” – och omvänt är det gulligt att se exempelvis när små barn, såväl pojkar som flickor, mimar till någon av Liams sketcher. 

Det finns dock sammanhang som inte är oskyldiga eller handlar om personer som har som syfte att berömma utan vilka siktar på direkt renommésnyltning (jfr. bland annat Marknadsföringslagen, "MFL”, paragraf 5 respektive 18, och rättsfall gällande vilseledande efterbildning och avsikter att dra otillbörlig fördel av en annans arbete).  

Företagande.se skrev som första tidning i januari 2014 om (den numera internationella super-influencern) Anna Nyström, som ständigt är föremål för typer som stjäl hennes bilder och utger sig för att vara henne i alla slags sociala medier så att de kan få sammanlagt miljontals följare och ”gillningar” från intet ont anande människor som inte vet att de ger responser till bedragare. Medan det i Anna Nyströms fall mest handlar om personer som försöker leva sina liv genom henne och till och med skapar fantasiberättelser om sin ”vardag” där de använder hennes bilder som illustration – eller i ett fall en Twitter-bot som matade ut republikansk propaganda – så har det i Liam Kalevis fall varit folk som kopierar hans sketcher ”rakt av” och därpå suger åt sig hundratusentals berömmande uppskattningar och kommentarer från människor om hur duktiga dessa imitatörer är som kommit på så roliga idéer. En del tjänar t o m sedan pengar på sin förfalskade popularitet.

Oavsett dessa fartgupp, irritations- och distraktionsmoment så fokuserar Liam Kalevi på leverans. Detsamma gäller allt kolossalt beröm som han får från olika håll. På god svenskt manér slår han ifrån sig det mesta av komplimangerna som han får och vill inte gå på någon myt om sig själv. Han ser inte sig själv som en kändis men uppskattar erkännandet, engagemanget och den personliga kontakten med alla som ger responser på hans sketcher. Han försöker besvara så många kommentarer och mail som han kan. Givetvis får Liam också många förfrågningar om att göra reklam för produkter samt andra former av PR-samarbeten eller erbjudanden. Han skyndar långsamt på den punkten och fortsätter fokusera på att skapa värde för nätverket:

– Vi lever i spännande tider och just nu är ett speciellt ögonblick i Tik Toks historia. Den fasen kommer inte att vara för evig. Jag vill inte sova bort och missa den, säger Liam.

Framtiden

Tillväxtpotentialen glimtar i engagemanget 

World Wide Web har, liksom allt annat som når en kritisk massa, dragits med floskler, "experter",  konsulter samt "jag-med"-företag vilka på grund av bristande kompetens oftare vilseleder än de upplyser. En bransch som i sammanhanget har uppstått berör något som kallas "influencers".

Hur det än ligger till med vad detta modebegrepp har för slags användbar mening, så kopplas det som regel ihop med kvantiteten "följare" och "likes". Men en studie publicerad i Harvard Business Review (April, 2017) av Leslie K. John, Daniel Mochon, Oliver Emrich, och Janet Schwartz, ifrågasatte värdet och den kommersiella nyttan av dessa mått. Man behöver inte acceptera artikelförfattarnas slutsatser; men det vore klokt att observera att de är professorer inom beteendevetenskap, marknadsföring, sociala medier och kognitiv psykologi. 

Egen empiri bekräftar att medan “the metrics” (statistiken) gällande antal följare och “gillningar” i sociala medier lätt dras med inflation, så är det i engagemanget – främst i kommentarsfältet –som man kan se indikationer på det verkliga värdet av en persons “impact”. Så var fallet med Anna Nyström redan 2013. Detta många år innan det blev uppenbart för omvärlden och nådde ut till Maxim, Business Insider och annan internationell press (såväl som i Sverige). Det var svårt att acceptera för alla som på väldigt oklara grunder avfärdade (och fortfarande avfärdar) hennes kolossala popularitet med att "man får hur mycket uppmärksamhet som helst om man är en snygg tjej och visar lite hud i sociala medier". Under tiden som dessa bedömare var fixerade vid sin konfirmeringsbias så pekade verkligheten tidigt på helt andra framgångsfaktorer. Faktum var att i jämförelse efter jämförelse, exempelvis med miljardföretag i alla slags branscher, med internationellt välkända musikartister, med skådespelare, Miss Universum-kontot, Playboy-kontot, deras titelhållares personliga profiler etc, så fullständigt blåste Anna Nyströms responsgrad på Instagram de flesta andras siffror ur vattnet. Mot bakgrund av de insikterna kom det 4-5 år senare inte som någon överraskning att tidskriften Business Insider (som själva är större än The New York Times och Washington Post) rankade svenska Anna Nyström tillsammans med namn såsom The Rock, Martha Stewart, Bella Hadid, Gordon Ramsay, Floyd Mayweather och Zlatan Ibrahimović bland världens 75 största "influencers" på Instagram.

En idag tyst "outperformance" och kinetisk tillväxtpotential som har nämnvärda likheter med Anna Nyströms kursutveckling kan nu också skönjas i Liam Kalevis siffror. En av Liams senaste sketcher exempelvis, där han belyser roliga detaljer gällande mänsklighetens språk, har i skrivande stund (maj 2020) fått responser i form av 3 miljoner visningar, 667 tusen "likes"  – och närmare 4.000 kommentarer.  Detta är seriöst engagemang och ett underliggande substansvärde som är skyhögt.

Stockholmaren Liam Kalevi, som för närvarande är bosatt i Barcelona, har lyckats prestera det som de flesta av de över 1 miljard användarna på Tik Tok försöker med  – att vara rolig på riktigt och sticka ut från mängden genom att konsekvent "leverera" på en hög lägstanivå. På mindre än ett halvår har Liam organiskt lyckats vinna över en supporterskara som skulle kunna fylla Madison Square Garden (kapacitet 20.000 besökare) minst 8 gånger om. 

– Liam is literally my favourite tiktoker. I think he's a brilliant creative and actor. I can't wait to see what else he does. He has a very bright future in entertainment, säger den sydafrikanska superstjärnan Sho Madjozi till Företagande.se. 

Läs vidare: 15 världskända uppfinningar från Sverige alla borde ha koll på