Under hans utredningar sedan mars 2023 har han gått igenom över 39 000 företag som mottagit delar av dessa anställningsstöd. Jens fann att nästan 4 000 av dessa företag visar på omfattande brister, inklusive uteblivna eller försenade deklarationer och felaktigheter i skatterapporteringen. Genom att manuellt granska 560 specifika fall av utbetalningar har han kunnat identifiera svagheter som kostar skattebetalarna upp till 4 miljarder kronor årligen.

Flera fall av missbruk har uppmärksammats under undersökningen:

• Ett transportföretag mottog 431 000 kronor för nystartsjobb, medan företrädaren olovligen förskingrade 3 miljoner kronor.
• Ett köttföretag inblandat i ett nätverk med målvakter och momsfiffel fick 1,1 miljoner kronor.
• En brödbutik som endast sålde för 4 500 kronor under ett helt år mottog 760 000 kronor i anställningsstöd.

Arbetsförmedlingens egna kontroller har visat sig otillräckliga, då de främst fokuserar på att upptäcka obetalda skatte- eller avgiftsskulder som överstiger 10 000 kronor via Kronofogdemyndigheten, en metod som enkelt kan undvikas av fuskande företag. Dessa brister i kontrollsystemet leder till fortsatta utbetalningar till fuskande bolag, trots att de uppenbart inte uppfyller kraven för att motta stöd.

Trots dessa uppenbara missförhållanden har Arbetsförmedlingen tonat ner problematiken. I en intern artikel på myndighetens intranät hävdar de att de välkomnar granskningar och förslag till förbättringar, och att Riksrevisionen redan har påpekat bristerna.

Denna situation understryker hur dåligt statens transfereringar av folkets pengar fungerar.

Lösningen är enkel: Sluta betala ut bidrag och låt pengarna stanna kvar hos de som skapar resurserna.