– Förändringen mellan februari och mars sticker ut från tidsserien. Då ökade kontantanvändningen med 7,57 procent, den enskilt största ökningen under en månad sedan år 2000, säger Tove Åkerrén Ögren, nationalekonom på SCB.
Mängden kontanter i omlopp har enligt SCB varierat under 2000-talet. I september i år cirkulerade ungefär 64 miljarder kronor i kontanter jämfört med 82 miljarder kronor år 2000. Användningen av kontanter nådde 100 miljarder kronor under finanskrisen 2008 och sjönk sedan till 54 miljarder kronor 2017.
Nationalekonomen på SCB menar att det är rimligt att tro att ökningen av kontanthanteringen vi sett handlar om invasionen av Ukraina.
Men det visar troligtvis inte hela bilden.
Många bankkunder har det senaste året upplevt problem, dels med att kunna betala med kort och Swish, men det har inträffat fler allvarliga händelser. Finansinspektionen (FI) utreder Swedbanks totalhaveri tidigare i år då flertalet kunder fick uppleva felaktiga saldon på kontot.
Det var den 28–29 april som incidenten skedde och ledde till felaktiga saldon på kunders konton. Ett flertal personer fick minus på sina bankkonton och vissa kunde inte betala sina räkningar, skriver Epoch Times.
Stora skillnader på attityder inom EU
Den 1 september stängdes Kassagirot. Det var en tjänst som många, framför allt äldre, använt för att sköta sin ekonomi och betala räkningar kontant. ”Så ska det inte få gå till”, ansåg Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.
Sverige sticker ut.
I flera europeiska länder är möjligheterna att kunna betala med kontant betydligt större. På vissa restauranger som exempelvis i Tyskland och Spanien accepteras bara kontanter.
Spanien går i en annan riktning än Sverige. Politikerna stiftade i maj en lag som förbjuder banker att ha helt kontantfri verksamhet. I november förra året förbjöd politikerna kontantfria butiker.
Många tror att Sverige är det land som först kommer att bli kontantfritt. Men förespråkarna av detta verkar alltså få vänta.
