Jan Rönnbäck, energimarknadsexpert på Fortum, ifrågasätter införandet av modellen som han menar kan få negativa konsekvenser för Sverige, ett land som historiskt haft fördelaktiga elpriser. Modellen avser att harmonisera elpriser med grannländerna och öka överföringskapaciteten i elnätet. Men enligt Rönnbäck riskerar svenska elkonsumenter att få stå för kostnaden.

– Att införa en modell som negativt påverkar industrins konkurrenskraft i Sverige känns inte helt genomtänkt, säger han. Resultaten från testkörningen av systemet pekar på högre elpriser i norra och mellersta Sverige, vilket skapar oro inför vintern.

Prisökningar och effekter på industrin

Förutom höjda elpriser varnar Malin Johansson, energiexpert på IKEM, för att den nya modellen kan få allvarliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft. Johansson menar att det är en risk att koppla ihop Sveriges stabila elsystem med grannländer med mer volatila elmarknader.

– Man chansar med jobben och välfärden genom att implementera en tokig modell, säger Johansson och påpekar att industrin är beroende av konkurrenskraftiga elpriser för att bibehålla sin internationella ställning.

Skatteförändringar och ökade kostnader

Förutom förändringar i elöverföringen väntar också nya skattehöjningar. Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, berättar att energiskatten på el ökar med 1,1 öre per kilowattimme från 1 januari, vilket innebär ytterligare kostnader för konsumenter och företag. Vidare kommer kraftigt höjda riktvärden för fastighetstaxering att öka beskattningen för elproduktionsanläggningar, vilket Thornström anser vara orimligt.

– Det är en kraftig ökning som rimmar illa med ambitionerna att sänka energiskatten och främja elektrifieringen, säger Thornström.

Fjärrvärmepriser på väg upp

Fjärrvärmepriserna förväntas också stiga nästa år på grund av ökade biobränslepriser. Thornström förklarar att fjärrvärmeföretag redan har aviserat större höjningar än tidigare år, vilket delvis är en följd av de ökande kostnaderna för biobränsle kopplade till kriget i Ukraina.

Framtiden för elmarknaden

Införandet av den nya kapacitetsmodellen är en del av EU:s gemensamma regelverk, men enligt experterna finns det alternativ som inte har beaktats. Rönnbäck menar att en konsekvensanalys behövs innan modellen implementeras, och det finns fortfarande möjlighet att pausa införandet.

Både Jan Rönnbäck och Malin Johansson är kritiska till bristen på offentlig debatt och politiskt ansvarstagande i frågan. De menar att införandet av den nya modellen och de pågående skatteförändringarna kan underminera tilliten till elmarknaden och hota Sveriges framtida konkurrenskraft.