– Det visar att befolkningen delar Kärnfulls önskan om kärnkraft i Danmark, säger Theis Palm, vd för Kärnfull Energi, till danska TV2.
Danskarna var länge kritiska mot svensk kärnkraft och många krävde att Barsebäck skulle stängas. Höga elpriser kan nu ha gjort att opinionen har svängt.
"Inte längre så nervösa"
Enligt Jakob Zinck Thellufsen, lektor vid DTU, beror stödet på minskad oro kring kärnkraft och en uppfattning om att det kan vara en snabb lösning på energikriser. Men han påpekar att det kan ta 15–20 år att bygga en reaktor, vilket gör kärnkraft till en långsiktig investering.
Vindkraft prioriteras
Trots det ökade stödet för kärnkraft och utmaningarna med "förnybar energi" håller Danmarks regering fast vid sin strategi att satsa på vind- och solkraft. Energiförsörjningen baseras på en lag från 1985 som förbjuder kärnkraft, och så sent som 2023 avvisade regeringen en utredning om kärnkraftens möjligheter.
– Den billigaste vägen för danskarna att få grön el är att satsa på sol och vind. Vi har redan kärnkraft i elnätet de dagar vi inte kan förse oss själva, säger energiminister Lars Aagaard.
Splittring inom EU
Frågan om kärnkraft splittrar också EU. Länder som Tyskland har valt att avveckla kärnkraft medan Frankrike och Storbritannien satsar på att expandera. Kärnkraft står idag för nästan 26 procent av EU:s elproduktion, och unionen arbetar för att förbättra säkerheten och hanteringen av kärnavfall.
Vilken väg vårt grannland väljer återstår att se. Sverige har valt en annan där första spadtaget till den första kärnreaktorn på över 40 år snart tas.
