Visenterna framställdes felaktigt som klimathjältar
“Jag möter fyra tilltufsade ansikten i ett videomöte. Två av dem är forskare vid högt rankade Yale university i USA, två representerar Världsnaturfonden (WWF) i Nederländerna. De ska förklara vad som gick fel”, inleder Per Snaprud.
Det började med att den brittiska dagstidningen The Guardian skrev om häpnadsväckande resultat från en forskningsstudie om visenter i Rumänien. Studien påvisade att en hop på 170 djur i Țarcubergen bidrar till att binda lika mycket koldioxid i marken som årligen släpps ut från 1,88 miljoner bensindrivna bilar.
Svenska forskare avfärdade studien som ren nonsens
Studien påstod därmed att en enda visent skulle kunna klimatkompensera för 11 059 bilar. Flera svenska specialister dissade helt dessa uträkningar. Därefter publicerade Per Snaprud en ifrågasättande text om The Guardians “prat om visenter som klimathjältar”.
WWF gjorde en pudel - radikal räkningstabbe avslöjas
Efter bara ett par timmar mejlade presschefen för WWF i Nederländerna och meddelade att artikeln var felaktig och skulle dras tillbaka. F&F tar reda på vad som blev fel och får svar av namnkunnige forskaren Oswald Schmitz, professor i populations- och samhällsekologi vid Yale university:
“Han förklarar att de hade en siffra om markens upptag av koldioxid per kvadratkilometer. Den siffran skulle multipliceras med det antal kvadratkilometer som visenterna betade på. Enkel matematik. Tyvärr råkade forskarna multiplicera en gång för mycket. Ett misstag på grundskolenivå.”
– Ja, det är pinsamt, säger Oswald Schmitz till F&F.
98 procent av klimatkompensationen försvann
När nya beräkningar gjordes visade det sig att bara drygt två procent av det antal bilar som The Guardian skrev om kan klimatkompenseras av visenterna.
– Frågorna du skickade mig, baserat på dina experters feedback, fick oss att titta på beräkningarna igen, säger Oswald Schmitz till Per Sonerud.
Total brist på kritisk granskning av artikeln
The Guardian korrigerade artikeln som helt saknade kritisk granskning. Något uppseendeväckande är det också att forskningsstudien som faktan baserades på var opublicerad. Om de som ansvarade för studien hade skickat in manuset till en vetenskaplig tidskrift för gransking innan hade klantigheten förhoppningsvis kunnat förhindras. Istället valde man att så snabbt som möjligt gå ut i världspressen.
Pinsamt att The Guardian svalde “skräpet med hull och hår”
“Att The Guardian svalde skräpet med hull och hår är särskilt pinsamt. Tidningen håller en hög profil i sin klimatbevakning. Klimatkrisen har till och med en särskild flik i tidningens elektroniska nyhetsrapportering. Men i fallet med visenternas mirakulösa roll för klimatet brast den kritiska granskningen”, skriver Per Sonrud.
F&F konstaterar att det är bättre att hålla tyst än sprida förvirring om faktaförankring saknas vad gäller unika påståenden. I framtiden är det bäst att tänka kritiskt och göra egna efterforskningar innan vi drar några extraordinära slutsatser.
