Det gäller en ansökan via en region i landet där Tillväxtverket tar beslut om bidragen ska betalas ut.
Personen som utförde ansökan vill vara anonym men nämner att han känner flera andra som också gjort liknande ansökningar hos både Almi och regionerna, där pengar har betalats ut.
“Fenomenet att ens kunna söka pengar för att driva företag är märkligt. Det ska inte vara en konkurrensfördel att veta hur man söker bidrag. Hela grejen är ett skämt”, säger han skrattandes och fortsätter: “Mitt företag går redan bra.”
I bidragsansökan krävdes bland annat en bifogad affärsplan. AI-roboten skrev ihop affärsplanen och hela ansökan på bara några minuter efter att den hade matats med värdeord som mötte kraven. Inmatade fraser var bland annat: hållbarhet, vi jobbar med miljömål, jämställdhet och vi jobbar på att anställa kvinnor och få in kvinnor i vår organisation.
“Detta visar hur olämpligt det är att svenska folkets pengar används på detta sätt. Dels är det fel då bidrag bara betalas ut till vissa projekt som ligger i linje med den politiska agendan. Men det visar även hur enkelt det är att sko sig på bidragssystemet. Låt företagen behålla sina pengar istället genom att sänka skatten”, säger Patrik Nilsson, grundare av Företagande.se
Pengarna som går att söka kommer från EU och är en återtransferering av svenska folkets skatteinbetalningar. Om det framöver är fritt fram att mjölka skattepengar med AI-teknik återstår att se.
Jag ser detta mest som ett sätt för makten att behålla sitt grepp om stora skaror av människor som arbetar inom transferiatet - deras väljare består i stort av bidragstagare och de som arbetar med att skyffla pengar hit och dit mellan skattebetalare, företag och sedan tillbaka igen om man lyder deras ideologiska agenda.
Visst kan Ai vara en hjälp att korta ned ansökningstiden, men då ska man lära sig använda AI också - även det tar tid från kärnverksamheten.
Troligen blir det en konsult som får sköta det vilket också fördyrar slutprodukten ut till kund.
Det mesta i ansökan ska ju dessutom bygga på hårda fakta, så det Ai kan bidra med är väl primärt att i t.ex. affärsplanen få med alla värdeord som makthavarna beslutat om.
Kapitalbehovet ska knytas till bidragsberättigade projekt, och alla siffror måste förstås komma från den faktiska bokföringen - som de ju faktiskt kan kontrollera. Se mer...
Det viktiga är fortfarande att pengarna som söks via Tillväxtverket, med hjälp av en välgrundad affärsmodell, måste bevisas och resultaten redovisas. Det spelar ingen roll om man har använt AI för att skriva sin ansökan, konsulter från företagsrådgivare eller till och med om man fått hjälp att skriva den. Transparensen i redovisningen och verkliga prestationer bör vara i fokus för bedömningen. Det handlar om att använda resurser på ett smart sätt för att främja innovation och företagsamhet. Se mer...
Att använda AI för att formulera en affärsplan ser jag som ett verktyg för att effektivisera processen, likt den hjälp som företagare kunnat få flera decennium bakåt från privata konsulter eller statliga myndigheter som Företagscenter. Jag ser inte att det är problem, utan snarare en möjlighet att underlätta och göra stödet tillgängligt för en bredare allmänhet. Transparency och följsamhet till regler förblir dock centrala för att säkerställa att medlen används på ett ansvarsfullt sätt. Se mer...
Själv använder jag t ex min dotter för att skriva ansökningar... (men det blir ingen artikel av det ;-)
Tycker därför att artikeln har en konstig ton - "olämpligt att svenska folkets pengar..." när det är avsändaren själv som skickat in och skrivit under på ansökan. Om Hen inte kan stå för det som är inskickat så är det bara ett vanlig bidragsfusk. Se mer...