I takt med att världen stängde ned som en följd av pandemin tvingades också flera verksamheter stänga ned, många av dem för gott. Sett till antal konkurser så ökade dessa endast marginellt jämfört med år 2019, däremot steg arbetslösheten i Sverige från 6,8 procent  till 7,2 procent och vissa branscher drabbades hårdare än andra. I tillägg minskade BNP med 2,8 procent jämfört med året innan.

En bransch som däremot gick som tåget var försäkringsbranschen. Flera av länsbolagen inom Länsförsäkringar beslutade om stora återbäringar till sina kunder och försäkringsbolaget If gjorde ett av sina bästa resultat någonsin. 

Om man bryter ner siffrorna bakom försäkringsbolagens positiva resultat framkommer främst följande orsaker:

• Flera typer av skador har minskat signifikant på grund av ökat hemmaarbete såsom skador relaterade till inbrott, bilkörning och resande
• Kraftigt höjda premier på vissa försäkringstyper såsom VD & Styrelseansvar och så kallade Cyberförsäkringar
• Generella premiehöjningar 

I tillägg har den svenska försäkringsmarknaden, till skillnad mot den i Storbritannien, kunnat hävda att skador till följd av pandemin inte ska täckas av avbrottsrelaterade försäkringar vilket besparat försäkringsbolagen otal antal miljoner i skadeersättningar. Något som också nyligen belysts i en artikel i Dagens Industri, där trovärdigheten för det svenska försäkringssystemet kraftigt ifrågasätts.

Nya utmaningar

Det är dock inte bara avbrottsrelaterade försäkringar som hamnat i ett nytt ljus efter pandemin.

Enligt en rapport från säkerhetsleverantören F-Secures registrerades det sammanlagda antalet angrepp world-wide för år 2019 till 5,7 miljarder. Som jämförelse inträffade det strax över en miljard angrepp år 2018 och 792 miljoner 2017. Och enligt en undersökning gjord av KPMG visades en 83-procentig ökning av så kallade spear phishing-attacker under 2020 – riktade attacker mot utsedda användare för att lura till sig åtkomst till information och nätverk. Vilket blivit lättare i takt med att fler medarbetare arbetar hemifrån och säkerhetsrutinerna inte uppfylls i lika hög grad.

Kunder och försäkringsmarknad i otakt

För några år sedan hade jag förmånen i egenskap av försäkringsbolagets representant närvara vid ett kundmöte tillsammans med kundens försäkringsförmedlare. Kunden var en av stadens större fastighetsägare och vi skulle ha en årsgenomgång av kundens försäkringar. I slutet av mötet frågade förmedlaren om kunden hade tecknat en så kallad cyberförsäkring och räckte fram ett snyggt informationsblad som organisationen som förmedlaren tillhörde hade tagit fram. Kunden frågade varför de skulle teckna den typen av försäkring, varpå förmedlaren hänvisade till informationsbladet och sa att det här var något som man tyckte kunde vara bra att ha men hade svårt att förklara varför det var relevant för just kundens verksamhet. Needless to say tecknade kunden ingen cyberförsäkring den gången. Exemplet i sig är knappast unikt, för några år sedan var så kallade cyberförsäkringar en naturlig del i försäkringsbolagens marknadsföringskampanjer samtidigt som kunderna var i det närmaste ointresserade av att teckna produkten. Idag ser det annorlunda ut.

Efter att antalet dataintrång och attacker ökat markant är nu intresset för att teckna cyberförsäkringar nu betydligt större hos kunderna än hos försäkringsbolagen. Samt att premierna för de försäkringar som faktiskt tecknas är väsentligt mycket dyrare. Det paradoxala är att nu när kunderna vill och behöver teckna försäkring mot cyberattacker är det inte lika många försäkringsbolag som vill erbjuda det.

Nya aktörer förändrar marknaden

På kort tid har antalet nya aktörer med disruptiva affärsmodeller ökat markant, främst vad gäller no touch, low touch försäkringar såsom

• Hemförsäkringar
• Bilförsäkringar
• Djurförsäkringar

där den gemensamma nämnaren är att produkterna som erbjuds av marknaden är hyfsat homogena och historiskt sett i princip likadana ut. Samt har en risk- och premiebedömningsmodell som i högre utsträckning än till exempel företagsförsäkringar utgår från databaserat underlag än manuell bedömning. Med starka investerare i ryggen, ett annat kommunikativt språk i sociala medier och en skalbarhet som får konkurrenterna att bli gröna av avund så dyker det upp allt fler insuretech-bolag som ser möjligheter att sno marknadsandelar från de mer etablerade aktörerna. 

Gemensamt för dessa nya aktörer är tilltron till data som beslutsunderlag snarare än manuell riskanalys, där personlig erfarenhet och kunskap från försäkring ofta ses mer som en begränsning än som en tillgång. Att jämföra med de mer etablerade försäkringsbolagen, där flertalet aktörer hellre trycker på den personliga rådgivningen, storleken och erfarenheten som sitt främsta införsäljningsargument.

Efter lågkonjunktur kommer högkonjunktur och med det brukar det även komma en så kallad mjukare marknad där riskviljan hos försäkringsbolagen kommer att vara större, omfattningen som erbjuds är bredare och premierna lägre i takt med att konkurrensen om kunderna ökar. Men vilka aktörer vinner slaget om kunderna i en mer föränderlig värld, de mer etablerade eller uppstickarna?