Begreppet riskspridning har alltid varit ett centralt begrepp inom sparande. I spåren av coronakrisen har detta blivit ännu tydligare när många fått se värdet på sina aktie- och fondinnehav minska radikalt. Det har dock blivit väldigt tydligt vilka branscher som klarat sig bättre än andra. Kommer dessa erfarenheter att påverka försäkringsbolagens syn på en ny form av riskspridning framöver?

Ekonomisk tillbakagång

I coronakrisens spår har börsen gått kraftigt nedåt. Osäkerheten som pandemin har fört med sig har gett upphov till stora nedgångar på världens finansmarknader och vissa branscher är särskilt utsatta. Efter ett år av stark tillväxt nådde Stockholmsbörsen rekordhöga nivåer den 19 februari 2020.  Kort därefter vändes utvecklingen brant nedåt. Botten nåddes hittills den 23 mars när börsen sjönk med 34,6%. Enligt ekonomifakta.se så varslades drygt 42 400 personer om uppsägning under mars. Det är en historiskt hög siffra som överstiger de senaste två topparna under 90-talskrisen och finanskrisen. Till och med vecka 16 hade över 2 000 företag, med sammanlagt nära 9 000 anställda, försatts i konkurs under 2020. Det var en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. 

Vissa branscher sticker ut

Så gott som alla branscher påverkas mer eller mindre av coronakrisen. Detaljhandeln blöder på grund av färre kunder och hela sport- och kultursektorn har tvärstannat med tomma läktare och salonger. Andra branscher som drabbats hårt är hotell- och restaurangbranschen liksom flyg och turism. Några av de sektorer som klarat sig bäst under krisen är livsmedels- och läkemedelssektorn vars index ökat ända upp till 10% per april enligt siffror från Nasdaq men även de cykliska bolagen har haft uppgångar på 5% och mer.

Se även: Det nya virusets påverkan på försäkringsmarknaden

Försäkringsbolagens riskurval

Precis som det kan vara sunt att se över sitt sparande för att se hur känsligt det är för konjunktursvängningar är frågan om detta är något att ta efter även för försäkringsbolagen när det kommer till riskurval. 

En av grundpelarna för försäkringsbolagen är att tillämpa riskspridning. Detta kan uppnås på olika sätt:

• Diversifierad produktportfölj. Istället för att endast erbjuda företagsförsäkring erbjuds även hemförsäkring. Företagsförsäkring kräver generellt högre kapital och genererar generellt mer kostsamma skador medan hemförsäkringsskador som regel har lägre snittskador och framför allt går det att uppnå en större kritisk massa med fler betalande kunder.
• Undvika risk för kumul, det vill säga risken för att en och samma skadehändelse drabbar flera försäkrade intressen samtidigt. Exempel på det skulle kunna vara en brand som drabbar flera butiker i ett köpcentrum och där man som försäkringsbolag försäkrar inte bara en utan flera av dessa butiker.
• Geografisk spridning. För att undvika risk för att till exempel drabbas av naturskaderelaterade händelser montirorerar man ständigt sin kundportfölj så att man inte får en övervikt av kunder belägna vid översvämningsdrabbade områden.

En faktor som försäkringsbranschen hittills sällan eller aldrig använt sig av vid riskurval är konjunkturkänslighet. Detta kan till viss del förklaras genom att de allra flesta försäkringsbolag är långsiktiga i sina strategier och därmed inte går ur vissa branscher så fort konjunkturen sviktar, vilket får ses som något positivt. Men i ljuset av IT-kraschen år 2000, Lehman-kraschen år 2008 och nu coronakrisen kanske det är läge att även analysera olika branschers konjunkturkänslighet vid val av vilka verksamheter man önskar försäkra och på så sätt tillämpa en annan typ av riskspridning.  

Med kraftigt minskad omsättning eller rentav konkurs som följd av ekonomiska kriser påverkas försäkringsbranschen på lång sikt av såväl försämrad betalningsförmåga samt färre antal kunder att försäkra. 

Detta blir särskilt tydligt för de försäkringsbolag som valt att erbjuda speciallösningar inom exempelvis detaljhandel och restaurangbranschen.

På samma sätt som kreditbolag analyserar olika branschers framtida betalningsförmåga är det kanske inte helt osannolikt att även försäkringsbolagen tar med konjunkturkänslighet som en parameter vid framtida riskurval.