Många av idéerna bakom Cirkulär Ekonomi kommer från en schweizisk arkitekt, Walter Stahel, som redan i mitten av 70-talet presenterade en cirkulär modell som sedan har utvecklats till det som idag kallas Cirkulär Ekonomi.
Stahel tyckte att det traditionella sättet att tillverka varor, ”ta upp material – tillverka- använda- slänga” (”slit och släng”) var både ett kortsiktigt och slösaktigt sätt att använda resurser.
Kortsiktigt, därför att man hela tiden måste ta upp nytt material och förädla de, Både tids- och energikrävande. Slösaktigt, därför att varorna vi slänger på soptippen innehåller material som skulle kunna bli råmaterial till nya varor.
Han visade i en rapport, att det var mer lönsamt att använda arbetskraft för att förlänga varornas livslängd och att återvinna än att hela tiden behöva ta upp nytt material. Rapporten heter Potential för Substitution Manpower for energy och kom ut 1976.
Den föll snabbt i glömska. Kanske mest därför att det fortfarande var mer lönsamt att ta upp nytt material och oljan fortfarande var billig.
Men nu har hans idéer om att sluta kretsloppen fått nytt gehör. Inte minst genom Ellen MacArthur Foundation som engagerat stora multinationella företag i att ställa om till en Cirkulär Ekonomi. För dem handlar det om att kunna överleva som företag. År 2020 räknar man med att medelklassen på jorden har ökat med 1 miljard människor. Att fortsätta med att tillverka varor för att sedan kasta dem kommer inte att vara hållbart. Råvarupriserna blir så höga att tillverkningskostnaderna kommer att äta upp företagens vinstmarginal.
Därför övergår fler och fler företag till lösningar som innebär att de får tillbaka de varor de tillverkat, så att de kan bli råmaterial till en ny produkt. De får tillgång till råmaterial för sina produkter, men till gårdagens kostnader.
Det är ett exempel på vad som är Cirkulär Ekonomi. Man kan säga att det är en konsumtionsdriven omställning till Hållbar Utveckling. Där tillväxten sker utan att man förbrukar ändliga resurser. En enkel definition av cirkulär ekonomi är;
”Den Cirkulära Ekonomin handlar om att hålla jordens resurser intakta på ett lönsamt sätt.”
Det betyder att när produkterna inte längre används inte blir avfall utan är råmaterial till nya produkter. Precis som naturens kretslopp fungerar. Men i den cirkulära ekonomin har man två kretslopp.
Ett kretslopp för biologiskt material som är så rent att när produkterna inte längre används kan grävas ned och bli näring i ett nytt biologiskt kretslopp. Och ett kretslopp där man tar tillvara icke-biologiskt material, som plaster, metaller, glas och så vidare. Energin som driver de två kretsloppen är förnyelsebar energi.
(Se bild på kretsloppen ovan)
Men innan varorna kommer tillbaka i kretsloppet har de använts. I den Cirkulära Ekonomin strävar man efter att varan ska kunna användas så länge som möjligt. Återanvändning är ett sätt att se till att produkter kan användas så länge som möjligt. Ett exempel på att vi redan till viss del konsumerar ”cirkulärt” är marknadsplatsen Blocket. 2012 omsatte den 212 miljarder kronor vilket motsvarar 6,4 procent av Sveriges BNP eller drygt 22 000 per invånare.
Blocket är bara ett av många exempel på en lönsam cirkulär affärsmodell som kallas ”Delad konsumtion”. I nästa artikel ska vi gå igenom den affärsmodellen och titta på exempel som kan inspirera till egna affärsidéer.
