Av: Patrik Wimmer, skatteexpert, Wolters Kluwer
I många situationer kan den frågan vara högintressant, men tyvärr finns det i nuläget inga enkla, generella svar. Skatteskyldig är den som bedöms vistas stadigvarande i Sverige, vilket i sin tur kan anses vara fallet beroende på ett antal olika faktorer. Någon exakt innebörd av ”stadigvarande vistelse” står för närvarande inte att finna i lagboken. Däremot finns det ett antal intressanta rättsfall, som kan bidra till kunskap och förståelse i ämnet.
Till att börja med behöver vistelsen i Sverige vara sammanhängande, och eventuella avbrott: tillfälliga. Därutöver behöver personen tillbringa sin dygnsvila i Sverige. Om vår hypotetiska filialchef dagpendlar till jobbet i Sverige och aldrig övernattar föreligger inte stadigvarande vistelse. Övernattningar är alltså en central aspekt i sammanhanget.
Hur många övernattningar i Sverige krävs för stadigvarande vistelse?
Det har tidigare talats om att gränsen för stadigvarande vistelse går vid 78 övernattningar per halvår, men fullt så enkelt är det inte heller.
För ungefär 30 år sedan var en nederländsk medborgare, tillika bankchef, med och startade upp ett bankkontor i Helsingborg. Av det skälet tillbringade han merparten av sina arbetsveckor i Sverige. Veckovistelserna inrymde även avstickare till Danmark och Norge. Något som resulterade i att antalet övernattningar på svensk mark inte uppgick till 78 per halvår. Trots detta fann Skatteverket att den nederländska medborgaren hade vistats stadigvarande i Sverige.
Regelbundenhet en viktig faktor
En aspekt som visat sig betydelsefull i flera av fallen är att vistelserna varit kontinuerligt återkommande. 2008 ansågs en finsk medborgare, anställd som speditör i Sverige, ha vistats här stadigvarande som en följd av just detta. Personen hade sin bostad och familj i Finland, men arbetade regelmässigt sju dagar i följd i Sverige, varefter sju arbetsfria dagar vanligtvis tillbringades i Finland. Trots att det enbart rörde sig om 60 till 70 dagar i Sverige per halvår ansågs personens vistelse i Sverige alltså stadigvarande.
Tendensen i mer nutida fall är att antalet övernattningar som krävs, blivit färre. Bland flera exempel kan en norsk kvinna, med anställning i Sverige, nämnas. Under helåret 2021 hade kvinnan totalt 79 övernattningar på svensk mark. Även om antalet övernattningar var relativt modest, ansågs hennes vistelsemönster stadigvarande. Beslutet motiverades med att hon hade vistats i Sverige tillräckligt ofta och med tydlig regelbundenhet.
Praxis anger ett tidsspann – men större tydlighet efterfrågas
Eftersom fasta definitioner inte står skrivna, utgör bedömningar gjorda vid tidigare fall en användbar grund för den som vill förstå regelverket.
I Två mål från HFD om stadigvarande vistelse ges ett tidsspann för begreppet stadigvarande vistelse. I det ena målet ses regelbundna och sammanhängande vistelser på tre månader i Sverige inte som stadigvarande vistelse, medan fem månader innebär stadigvarande vistelse. Men som övriga fall visat är faktorerna bakom bedömningarna fler än bara vistelsens längd.
Trots den vägledning som kan hämtas ur tidigare fall, riktas det från flera näringslivshåll kritik mot bristen på tydlighet och förutsägbarhet.
Och kanske finns det hopp om större klarhet framöver.
Ett lagförslag har nämligen utarbetats av Skatteverket, med syfte att få på plats en juridiskt förankrad definition av stadigvarande vistelse. Förslaget är just nu ute på remiss. I väntan på att det eventuellt klubbas igenom har de tämligen snåriga bedömningsgrunderna förhoppningsvis klargjorts någorlunda i den här artikeln.
